Det tar för lång tid att ställa diagnos

Sverige saknar diagnoscenter för rotgallnematoder vilket gör att potatisodlare får vänta alldeles för länge på besked. 

I Sverige pågår bekämpningen av skadegörare som rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallaxsom bland annat drabbar potatis. Det första fallet i Sverige upptäcktes i Blekinge 2017 och senast i april i år bekräftades ett nytt fall i utsädespotatis. 

Rotgallnematoderna klassas som karantänskadegörare och omfattas idag av tuffa utrotningskrav eftersom de hotar stora värden i odlingen. Sedan första upptäckten 2017 har totalt 18 företag drabbats och flera företag har drabbats tillfälligt av åtgärder innan misstankarna om smitta har kunnat avskrivas. Men enligt ett pressmeddelande från Jordbruksverket tar det idag alldeles för lång tid att ställa diagnos.

– Åtgärderna är tuffa för det enskilda företaget och det är avgörande att vi vet precis vilken av rotgallnematoderna vi har att göra med för att bekämpningen ska vara effektiv. En stor utmaning är att kapaciteten att ställa diagnos är begränsad. Det gör att både vi, utsädesföretagen och odlarna får vänta orimligt länge på provresultaten och att besluten om åtgärder ofta kommer för sent för att företagen ska kunna planera sin växtodling i tid, säger Carin Bunnvik som är chef för växtregelenheten. 

Bekämpningen tar lång tid

När rotgallnematoder hittas i marken genomförs de kraftigaste åtgärderna första året, genom en intensiv bekämpning. Man sätter hela fält i träda och ingenting får odlas. Därefter anpassas åtgärderna årligen utifrån vad proverna visar och i de flesta fall får odlarna stegvisa lättnader. Hittils har tre fält hos två odlare som drabbats kunnat släppas helt fria, men bekämpningen hos de övriga odlare där smittan hittats (i Skåne, Blekinge, Halland och Västra Götaland) pågår fortfarande. 

Det saknas idag ett diagnoscenter i Sverige och proverna hanteras i andra länder via upphandling. Ibland har väntetiderna varit oacceptabelt långa och det blir ett hinder för att klara lagstiftningens krav på bekämpningen. I en skrivelse till regeringen lyfter nu Jordbruksverket tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) behovet för att bygga upp en egen kompetens på området och ett nationellt laboratorium.