Vilket riskkapital och vilka innovationer gynnar lantbruket?
Krönika: Riskkapital till jordbruksteknologin har ökat dramatiskt från 2014 och framåt. Start-up-företag inom livmedelssystemet har attraherat riskkapitalisterna med nya affärsmöjligheter. Från årliga investeringar på cirka 1 mdr 2014 till cirka 12 mdr dollar de senaste åren måste lantbruket vara en av de hetaste branscherna för investerare, eller? I mars släppte Kairos Future rapporten ”Ätbar innovation” och det är intressant att läsa vad riskkapitalisterna ser för möjligheter inom jordbruket.
Tre huvudområden är intressanta för riskkapitalet; nya produktionsmetoder, nya distributionsmetoder och ny mat. Matproduktion på ett sätt som gynnar biologisk mångfald och minskar klimatpåverkan världen över bedöms som intressanta områden att satsa på. Precisionsjordbruk som hushållar med resurserna och inomhusodlingar som kan ge ökad kontroll över näring och utsläpp för flera driftsgrenar lockar en del av kapitalet. Stora summor satsas också på utveckling av distributionen för att rätt mat ska nå rätt person i rätt tid. Q-commerce och spökkök är några heta områden. Varför ska vi behöva vänta mer än 30 minuter när vi köpt en produkt på nätet? Q-handel med drönarleverans av köttbuljongen medan köttfärssåsen kokar ihop löser kundens behov när en ingrediens saknas. Vill du inte laga middagen själv? Då kan restaurangen utan gäster, spökköket, laga maten och leverera hem till dig när det passar. Detta är några framtidsområden inom distribution för riskkapitalet. Den sista grupperingen av start-ups avser ny mat. Här återfinns företag som vill utmana oss på vad som är definitionen av mat. Labbodlat kött, mikrobiologisk framställning av protein utan jordbruk, växtbaserade substitut inom fisk och skaldjur är några exempel på verksamheter som det investeras i för att minska klimatpåverkan.
Stiftelsen Lantbruksforskning avsatte förra året 40 miljoner kronor till forskning som skall stärka konkurrenskraften inom svenskt lantbruk med fokus på livsmedel, klimat och miljö och därmed leda till ökad nytta och lönsamhet för de enskilda företagen. Dessutom avsätts resurser inom till exempel medlemsföretagen för forskning och innovation. Vilka summor som den traditionella gröna näringen i Sverige och andra länder avsätter för utveckling av jordbruksteknologin känner jag inte till, men är det tillräckligt? Vi måste såklart hålla koll på trender i omvärlden för att förstå hur det framtida livsmedelssystemet utvecklas. Parallellt behöver det dock finnas tillgång till riskkapital och forskningsmedel som möjliggör för matproduktion, som vi känner den, att kunna utvecklas och möta framtidens krav från vår omvärld.
Rolf Åttingsberg
Handelsbanken
