Drömmer om en karriär i Sverige

Adwoa Eriksson hoppas praktiken på Vreta Kluster ska leda till en framtid inom de gröna näringarna.

 

Foto: Madeleine Rapp

Det är lite över två år sedan som Adwoa Eriksson valde att flytta från Ghana till Sverige för ett liv tillsammans med sin make Richard Eriksson som hon gifte sig med 2018.

Till en början tyckte hon att allt kändes främmande mot hemlandet. Det var snö och kallt och hon kunde inte alls språket. Men nu börjar hon känna sig mer hemma.

– Förra vintern var väldigt kall för mig, jag satt med både tjocktröja och jacka på mig på lektionerna på SFI men det här året upplevde jag inte alls som lika kallt. Idag kan jag till och med gå utanför huset utan vintermössa, säger Adwoa och skrattar.

Hon är utbildad agronom och i hemlandet arbetade hon i 15 år på Ghanas motsvarighet till Jordbruksverket (Ministry of Food and Agriculture) som rådgivare/handläggare på ett av de lokala kontoren i Brong Ahafo och Storaccra.

– Jag arbetade med uppföljning ute hos lantbrukarna av olika policys införda av regeringen i Ghana. Många lantbruk där är små familjejordbruk och har drivits i flera generationer och fungerar bra. Så vi försöker inte ändra deras sätt att arbeta, utan mer inspirera dem med nya idéer genom kunskapsspridning, säger Adwoa och förklarar att det kan handla om att sprida kunskap om nya tekniker eller ta reda på vad lantbrukarna behöver hjälp med i sitt dagliga arbete.

Adwoa började på ministeriet som jordbruksassistent men arbetade sig under åren uppåt och innan hon flyttade till Sverige arbetade hon som enhetschef på kommunkontoret.

Redan när Adwoa kom till Sverige bestämde hon sig för att satsa på ett liv inom jordbrukssektorn.

– Utan mina tidigare erfarenheter hade jag kanske kunnat börja arbeta med något helt annat, men med så många år inom det här känner jag att det vore synd att inte göra något av det. Och jag vet inte vad jag skulle börja annars. Jag gillar allt som har med lantbruk och matproduktion att göra!

Maria Källming, vd på Vreta Kluster.Foto: Peter Jigerström

Praktik på klustret

Ganska direkt när Adwoa kom till Sverige började hon på SFI för att lära sig både prata och förstå svenska. Och hon har kommit en bra bit på vägen. Hon förstår en hel del och fastän intervjun görs på engelska går det bitvis även bra med svenska. Efter ett tag hittade hon även en utbildning via arbetsförmedlingen på Linköpings universitet för vidare språkutveckling för akademiker från olika länder och inriktningar. Och den utbildningen innehöll även praktik.

– Då kände jag att jag gärna ville hitta ett företag med anknytning till lantbruket. Och hittade då en praktikplats på Vreta Kluster. Jag hade läst innan att de arbetade med andra företag inom de gröna näringarna och tyckte det verkade vara en spännande arbetsplats.

Under praktiken som varade mellan december och mars fick hon både en djupare inblick i hur det fungerar på en svensk arbetsplats och inom jordbruket specifikt. Och så här i efterhand kunde Adwoa inte vara mer nöjd.

– Jag har varit med på olika nätverksträffar med Vreta Kluster och fått träffa landshövdingen i Östergötland under ett möte där man diskuterade nya livsmedelsstrategin för länet och jag har även fått hålla en presentation av hur jordbruket fungerar i Ghana, berättar hon.

Förutom praktiken på klustret har Adwoa även gått utbildningar inom kompetensutveckling för utländska akademiker på Linköpings Universitet och en utbildning inom trädgård och affärsutveckling för agronomer samt hortonomer på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Är öppen för möjligheter

Drömmen är att få arbeta inom trädgårdsbranschen, de gröna näringarna eller livsmedelsindustrin.   Men Adwoa säger att hon gärna skulle testa på att jobba på en gård och är villig att testa på vad som helst där hon får möjlighet att lära sig mer om branschen och samtidigt lära sig mer svenska. 

– Man märker att det är viktigt att kunna prata svenska på de flesta arbetsplatser. Det känns frustrerande när de pratar om sådant som jag tycker är intressant, men som jag inte kan förstå eller uttrycka mig kring helt på svenska än. Exempelvis under träffarna jag varit med på, på Vreta Kluster. Men det tar tid att lära sig. Det tog mig nästan två månader att uttala Sverige på svenska, men nu verkar det ha lossnat en del, säger hon.

Vad hoppas du på i framtiden?

– Jag hoppas kunna hitta ett projekt eller arbete som inkluderar både Sverige och Ghana, eller Afrika. Då skulle jag ha nytta av språket och kunna representera Sverige utanför Sverige. Det är min förhoppning.

Viktigt att ta vara på kompetensen

– Det har varit kul att få in en ny person i organisationen som kommer med lite nya perspektiv från sina erfarenheter i Ghana, säger Maria Källming, vd på Vreta Kluster. Enligt Maria är det viktig att ta vara på den kompetens som Adwoa besitter med all den erfarenhet som hon har med sig. Hon anser att man generellt borde bli bättre på att ta hand om den kompetens som finns hos invandrade svenskar inom de gröna näringarna.

– Vi har ju ett kompetensbehov och vi har inte råd att inte ta hand om den kompetensen. Därför tyckte jag att det kändes självklart att ta emot Adwoa som praktikant.

 

Adwoa Eriksson

Bor: Åtvidaberg

Kommer från: Sunyani i Ghana

Yrke: Är utbildad agronom och har över 15 års erfarenhet från hemlandet.

De största skillnaderna mellan jordbruket i Ghana och Sverige:

– Sverige är mer tekniskt utvecklat och man använder större maskiner. I Ghana är det mer traditionellt jordbruks som sköts manuellt. De flesta jordbruken är små familjejordbruk.

Vad odlar man i Ghana?

– I huvudsak odlas kakaobönor, cashewnötter, kaffebönor, casawa, majs, ris, mango, papaya, citrus, banan, baljväxter och grönsker.

Vilka är de största utmaningarna för lantbruket i Ghana?

– Vi har haft problem med torka, som framför allt drabbat majsen. Klimatförändringarna märks av tydligt i Ghana och har gjort vädret mer oberäkneligt än tidigare. Fler och fler odlar sorter som är mer motståndskraftiga mot torka och vi har investerat mer i bevattning än tidigare, men vi är ändå beroende av regnet.

Vilka utmaningar ser du här i Sverige?

– Jag har hört att mycket mat importeras till Sverige och undrar vad som skulle hända om det inte längre går att importera och ifall något drabbade lantbrukarna här i Sverige. Jag har även läst att det kastas mycket mat, äpplen tillexempel. Den typen av resurser borde man i stället ta vara på och se till att öka tillgången på svenskodlat året om. Kanske finns det sätt att få exempelvis svenska jordgubbar att hålla längre, eftersom säsongen här är så kort.

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 16 maj 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera