Ny organisation i LRF

Den 21-22 maj gick LRF riksförbundsstämma av stapeln. Det blev en stämma där man bland annat tog ett historiskt beslut om nya stadgar och en ny organisationsmodell.  

Palle Borgström har suttit som riksförbundsordförande i LRF sedan 2017 och vid årets stämma fick han ytterligare förtroende.

– Det känns jättebra! 

Är det fortfarande lika kul?

– Ja det är det. Det finns många intressanta och viktiga frågor och jag får möjlighet att jobba ihop med många kompetenta och engagerade människor. Efter några år när man har jobbat upp nätverk och är lite mer etablerad så är det nästan ännu roligare för då har man bättre möjlighet att påverka.

En stor grej vid årets stämma var att man röstade för nya stadgar och en ny organisationsstruktur som ska bestå av tre nivåer: riksförbundet, regionförbunden och kommunavdelningarna.

Vad innebär det för LRF?

– I huvudsak två saker. Vi ökar vår möjlighet för näringspolitisk påverkan på kommunal nivå. Något vi vet att våra medlemmar vill att vi arbetar med. I och med att vi kommer att ge våra kommunavdelningar större tyngd och mera resurser. Det har fungerat ganska olika över landet vilket engagemang det har funnits och hur väl våra kommungrupper har varit etablerade. Men nu ökar vi den möjligheten och vi jobbar mer strukturerat med kommungrupperna, säger Palle och fortsätter:

– Den andra delen är att vi har haft väldigt stor skillnad mellan de lokalavdelningar som är mest engagerade jämfört med de där det har varit svårt att uppbringa något engagemang. Och då har ju medlemmarna i de områdena faktiskt inte möjlighet att utföra sina demokratiska rättigheter. Men det garanterar vi nu på kommunnivå istället. Då blir medlemmarna mer likvärdiga.

Slutet av 2025 eller snabbspår

Första steget mot den nya organisationsstrukturen är att regionerna ska anta de nya stadgarna, senast vid utgången av 2025.

– Men det finns möjlighet att göra det via ett snabbspår, om regionerna håller en extrastämma nu i år istället för att vänta till regionstämman i mars 2025. Då kan man anta de nya stadgarna och arbeta enligt den nya modellen 1 januari 2025.

Sedan är det upp till varje lokalavdelning att fatta beslut om hur man vill göra framöver.

– Antingen om man vill gå över och vara en fristående lokalavdelning som i juridisk mening är en egen förening men som ändå är ansluten till LRF under vissa former. Det andra är att man bildar det vi kallar en lokal grupp och då kan man ha ett lite lösare nätverk. Då kommer man inte att ha en egen ekonomi, utan det kommer finnas strukturer i LRF så att man kan ha en egen kassa men den ligger formellt under regionerna. Man behöver inte heller ha en formell styrelse och revisorer. Men man kan fortsätta under enklare former och ha en verksamhet som tilltalar medlemmarna.

Artskydd är en viktig fråga

Artskyddsfrågan var ett ämne som ledde till stora diskussioner före och på stämman. Palle menar att det finns en politisk otydlighet. Regeringen måste agera nu och fatta nödvändiga beslut.

– Politiken vägrar ju att fatta beslut och göra de här avvägningarna som behöver göras. I brist på det så ser vi en rättsutveckling som går i helt fel riktning. Där domstolar fattar beslut om att ta mark i anspråk och där man i vissa lägen inte ens ersätter markägaren.

Något som Palle menar sänder ut helt fel signaler.

– Det finns en otydlighet i hur lagstiftningen ska tolkas och den tolkas ibland på ett ganska extremt sätt om man jämför med andra EU-länder vad gäller fågeldirektivet till exempel. Redan 2016 så skrev generaldirektören för Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket gemensamt till regeringen och bad dem komma med ett klargörande hur de här regelverken ska tolkas. Men inget har hänt sedan dess.  

Vad kom ni fram till?

– Det måste tillsättas en artskyddsförening som reder ut de här begreppen och som gör att man politiskt gör en avvägning.

Palle nämner problem med både generationsskiften och där personer som sparat skog inför pensionen drabbas av avverkningsförbud och därmed förlorar stora värden.

Mycket står på spel

Han lyfter även vikten av att rösta i EU-valet.

– EU-politik påverkar ju skogs- och jordbruket i Sverige. Så det är viktigt att vi har företrädare från Sverige som vill jobba med våra frågor och som är beredda att engagera sig i de utskotten som hanterar jord- och skogsbruk. Och som förstår sig på det nordiska sättet att bruka jord och skog.

Han tycker det är extra viktigt nu då EU står inför ett vägval.

– Man ska bestämma om man ska fortsätta som det har varit den här perioden och lägga en massa förslag som i detalj vill styra medlemsstaterna där vi ser att det faktiskt inte fungerar när det kommer ut i praktiken. Eller om man ska gå tillbaka till så som det har fungerat tidigare. Jobba med de övergripande stora frågorna och lämna utrymme för medlemsstaterna men också ta fram nya lagförslag i samarbete med dem som ska genomföra dem och inte den här top-down-principen som har gällt under den här mandatperioden.

Hur vill du att det ska vara?

– Enklare och mer övergripande regelverk där man faktiskt litar på och jobbar med incitament för människors egen vilja att göra rätt istället för att ha fyrkantiga regelverk, kontroller och sanktioner.