”Ett får i produktion ska ha minst lika bra grovfoder som en mjölkko”

Joakim Frank driver lammproduktion och växtodling utanför Hörby i Skåne. Kombinationen gör att han kan anpassa varje års foderstat efter aktuella förutsättningar. Rätt individer och rätt foder är viktigare än en speciell ras, enligt Joakim. 

I vintras lammade 285 tackor i två omgångar, den första gruppen i november-december och den andra i januari. Lammen som föddes i den första omgången är redan skickade till slakt och i stort sett alla av de återstående lammen kommer att levereras inom kort.

I genomsnitt får varje tacka 1,8-1,9 lamm. Det optimala hade varit en något högre siffra, men det för också med sig nackdelar.

− Fler lamm i snitt kräver fler tre- och fyrfödda och då ökar arbetet vid lamning. Man blir aldrig helt nöjd, men två är optimalt, så är det bara, säger Joakim. 

De flesta tackor är korsningar mellan finull och dorset. Baggarna är ofta tung köttras, som texel eller dorper, men även finullsbaggar används. 

− Fördelen med korsningsdjur är att man kan laborera som man vill och nyttja fördelarna med de olika raserna. Det viktigaste för mig är att individen är duktig, snarare än att det måste vara en speciell ras. Jag tar till exempel bara rekrytering från två- eller trefödda lamm. Enfödda lamm tas aldrig till rekrytering för risken för komplikationer vid lamning är större. Tackan har växt för fort och lammantalet blir ofta lägre, säger Joakim.

Föds upp på stall

Att lammen i normalfallet föds upp hela vägen på stall passar bäst på Joakims gård och med hans övriga verksamhet som växtodlare. 

− När jag har kört in maskinerna i oktober är det fåren som gäller och under vårbruket är det inte så mycket arbete med fåren, mest vägning och se till att de har mat. Det är även fördelaktigt prismässigt. På våren är efterfrågan på lammkött stor från slakterierna. Mitt motto är att skicka alla lamm innan betessläpp. De lamm som släpps ut kommer till en ny värld, allt är nytt och jättekonstigt och de växer oftast sämre under sommaren på grund av inälvsparasiter och dåligt bete. Här vet jag vad de får för käk och parasittrycket är lågt. Det här konceptet passar mig eftersom jag har växtodling också, men det passar säkert inte alla. Det gäller att hitta ett fungerande system för egna gårdens förutsättningar, säger han.

Ärtor till lammen

När lammen börjar äta fast föda och har avvants från tackorna sju veckor gamla, får de en mix av ensilage, majs, salt och mineraler. De har även fri tillgång till gula ärtor.

− Ärtorna bättrar på växtföljden och lammen tycker det är smakligt. Jag har inte tagit analys, men det håller runt 22-25 procent protein, ungefär som pellets man köper. Lammen nyttjar säkert inte proteinet i ärtorna lika väl som det i pellets, som ju är värmebehandlat och mer optimerat för lamm. Något år när det har betalats jättebra för gula ärtor har jag sålt dem och köpt in pellets i stället, säger Joakim. 

I fodermixen till dräktiga tackor ingår även foderurea, som tillverkas av ammoniak och koldioxid. När urean når vommen omvandlar bakterierna det till protein. Urea är vanligt i foderstater med en hög andel majs eller andra blandningar med lågt protein­innehåll. Det ges bara till vuxna djur, eftersom överutfodring av urea kan påverka njurarna negativt.

Skörda i rätt tid

Joakim tar fyra vallskördar per säsong, den första helst runt 20-25 maj. 

− Jag går på kvalitet – inte kvantitet. Skulle det bli för spätt och kraftigt kan jag mixa in halm för att få rätt nivå. Skördar jag en vecka för sent blir både smaklighet och näringsmängd sämre. Då är det pellets eller ärtor som gäller för att reglera. När tackorna får sämre grovfoder öser de ner mer i bädden när de sorterar och letar efter det goda. Foderspillet blir mindre med ett gott ensilage, säger han.

Alla skördar analyseras och Joakim anpassar sina fodermixer efter värdena. 

− Nu när det börjar bli varmt ska det inte vara för hög vattenhalt, då tar fodret värme snabbt om man har färre djur på stall. Annars är 35 till 40 procent torrsubstans optimalt, då konsumerar fåren mest och bäst. Jag har vid några tillfällen använt mig av tillsatser i mixen för att minska varmgången och det har haft god effekt. Desto mer de konsumerar, desto mer växer de. Grovfodret är den viktigaste ingrediensen i foderstaten, tycker jag. 

Balar med mantelplast

Vallgräset pressas till rundbalar och Joakim menar att det är avgörande att gräset delas så mycket som möjligt.

− I fjol använde vi 32 knivar i pressen och det blev bra densitet i balarna. Det fungerar också bra när vi släpper ner balen i mixervagnen. Balen faller sönder väldigt snabbt. Även utmatningen från vagnen funkar bättre när bitarna är runt sex, sju centimeter i snitt, säger Joakim. 

Alla tjänster i vallkedjan utom att hugga gräset lejs in. Förra årets rundbalar sveptes med mantelplast – alltså utan nät, vilket Joakim tycker blev en succé.

− Har en bit nät kommit in till djuren har de ätit upp det och det fastnar i vommen på dem. Vit plast stoppar de inte i sig. Det blir även lättare när man slipper sortera plast och nät för sig, nu åker allt i samma binge. Och balarna blir stabila att stapla trots 32 knivar och att de bara har plast runt sig. Nej, aldrig mer nät till ensilage säger jag, skrattar Joakim.

Skörda tidigt

När det gäller vallskörd finns det några tumregler som Joakim tycker att man som lammproducent och fårägare bör hålla sig till – om vädret tillåter. Det viktigaste är att man ska försöka bärga sin skörd dagen innan ”mjölkbonden i närheten” gör det. 

− Det gäller att få ensilage med rätt kvalitet och som är smakligt. Man måste vara på hugget. Det går liksom inte att sitta i soffan och se att grannen är ute och tänka: ”Hoppsan, nu skulle vi också ha varit ute”. Har man köttnötdjur vill man ha mer struktur i ensilaget och då kan man vänta tills mjölkbonden har varit ute. Fårbonden ska vara ute först, så är det bara. Har vi tre dagars torkväder, då är det bara att köra. Det är inga problem att få fåren att käka sådant som är skördat tidigt. Nackdelen är så klart att du får mindre kvantitet, men det är inga problem att ge djuren det. Skörda hellre för tidigt än för sent. Ett får i produktion ska ha minst lika bra grovfoder som en mjölkko, säger han.

Anpassad utfodring

Mixervagnen fylls med ensilage från olika skördar som blandas med majs, ärtor, salt, mineraler och foderurea. Hur blandningen ser ut varierar och beror på vad grovfoderanalysen visar.

När tackorna har dräktighetsscannats grupperas de för att utfodringen ska kunna anpassas efter när de ska lamma och hur många lamm de ska få. 

− Enlammare kan till exempel få halm i botten och en mindre sträng mix. Det blir bara problem med lamningen annars, med för feta tackor och för stora lamm. Jag kan liksom inte hålla på med flera olika mixar, då hade jag fått ha många fler får. Man kan säga att grunden är att jag optimerar fodermixen efter de tackor som har två till tre lamm. De som ska ha tre lamm kan få lite extra ärtor och ettorna får extra halm, säger Joakim.

Prisbelönt lammproducent

Stallet som i dag rymmer tackor och lamm byggdes 2017. I sommar och höst ska verksamheten utökas och effektiviseras genom att en äldre stallbyggnad ska rivas och ett nytt stall byggas. Det blivande stallet ska rymma avvanda och lågdräktiga tackor som utfodras enbart med ensilage. I ena änden av stallet ska det även byggas ett utrymme för lagring av mineraler, ärtor, pellets med mera, vilket ska effektivisera arbetet med att ladda mixervagnen. Målet är att investeringen ska hamna runt 1,5 miljoner kronor. 

Joakim Frank blev i våras utsedd till Årets Skånska Fårföretag 2024 av Skånes Fårintressenter och var en av de nominerade till Årets Fårföretagare 2024, som utses av Svenska Fåravelsförbundet.

− Många andra nominerade har mycket mer erfarenhet än jag så jag undrar lite vad jag ens gör i det sällskapet, men det är så klart skitskoj att jag var nominerad och att någon tycker att ens produktion är bra, säger Joakim.