Mer behöver göras i EU för att stärka lantbruket

Vårens omgång av Lantbrukspanelen handlar om EU och EU-valet. I rapporten framkommer att EU är bra, men att mer behöver göras för att bland annat skapa rättvis konkurrens på marknaden.

Landshypotek Bank står bakom Lantbrukspanelen där större lantbruksföretag får tycka till i frågor. I den senaste omgången handlade det om EU och EU-valet.  Foto: Carolina Wahlberg

Bakom Lantbrukspanelen, som består av svar från 100 av Sveriges största lantbruksföretagare, står Landshypotek Bank. De menar att sammanställningen ger en temperaturmätare på läget i landet.

Bland svaren i rapporten kan man utläsa att det i grunden finns en positiv syn på EU. 6 av 10 tycker att deras företag har gynnats av EU. 9 av 10 svarar att de kommer att rösta i EU-valet den 9 juni och 8 av 10 tycker att Sverige bör vara kvar i unionen.

Stärkt ställning

Men i panelens svar framkommer även problemen som lantbrukarna ser med EU. Nära hälften av de svarande tycker att EU jobbar för lite för att stärka lantbrukarnas konkurrenskraft. 8 av 10 tycker att unionen borde lägga mer kraft på att konkurrensens ska bli bättre och 7 av tio tycker att EU ska stärka böndernas ställning gentemot handeln.

– Lantbrukspanelen skickar ett tydligt budskap till politiska beslutsfattare på EU-nivån. Lägg mer kraft på att stärka lantbruksföretagarnas konkurrenskraft, så att de vågar satsa framåt och göra nya investeringar för att bidra till den gröna omställningen och skapa nya jobb. Lantbruket bör vara en del av ett konkurrenskraftigare Europa och då behöver mer göras för att stärka konkurrenskraften. Många lantbrukare upplever att EU gör det svårare istället för enklare, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank, i ett pressmeddelande.

Låg kunskap

En fråga i panelen var ”Hur upplever du att svenska politiker har tillvaratagit svenska lantbrukares intressen i EU?” Där svarar endast 1 av 20 att man tycker att de gjort det bra. På frågan vad man tror ligger bakom detta svara 45 procent ”De har låg kunskap om lantbruket” och 33 procent svarar ”De anser att livsmedel lika gärna kan produceras i andra länder”.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 29 maj 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera