Bättre salmonellahantering med mer träffsäkra insatser

Jordbruksverket och SVA vill satsa mer på förebyggande arbete för att få en mer ändamålsenlig salmonellaövervakning. 

Jordbruksverket och SVA vill rikta om statliga medel från bekämpningsinsatser till mer förebyggande arbete av salmonella. Foto: Carolina Wahlberg

På uppdrag av regeringen ska Jordbruksverket tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) arbeta tillsammans med näringen för att ta fram mer träffsäkra insatser mot salmonella och på så vis även minska livsmedelsförlusterna. 

Om regeringsuppdraget…

  • Regeringen har gett i uppdrag till Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) att fortsätta arbetet med att utreda och föreslå utformningen av ett effektivt system för att förebygga och hantera salmonella hos lantbrukets djur. 
  • Utgångspunkten till regeringsuppdraget är förslagen i Jordbruksverkets och SVA:s rapport ”Förstudie om åtgärder mot salmonella hos lantbrukets djur” från 2022. 
    Källa: Jordbruksverket

– Svenska animaliska livsmedel är i princip salmonellafria vilket är målet med den svenska salmonellakontrollen. Det vi nu arbetar med är att hitta en annan väg till målet som innebär färre avlivningar av djur och därmed minskade förluster i form av destruktion av livsmedel. En av flera viktiga förändringar är då att rikta om statliga medel från bekämpningsinsatser till mer förebyggande arbete, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Är inte anpassad

Sedan 1950-talet har Sverige arbetat för att minska risken för att människor ska smittas av salmonella via livsmedel från svenska lantbruksdjur. Samtidigt har besättningarna över tid utvecklats mot större och mer specialiserade besättningar, men den svenska modellen för övervakning och hantering av salmonella har i princip varit oförändrad sedan 1995. Och varken hanteringen eller övervakningen är anpassad efter produktionen i dag. 

– En förutsättning för all sjukdomskontroll är en väl fungerande övervakning. Vi arbetar nu med en förstärkning av övervakningen för att löpande få en bild av salmonellaförekomsten i landets djurbesättningar. Det skapar förutsättningar för en mer ändamålsenlig och riskbaserad hantering, säger Cecilia Hultén, biträdande statsveterinär på SVA.

Kräver nära dialog

Om det ska gå att förändra salmonellahanteringen i praktiken kräver det en nära dialog och lösningsinriktat samarbete med både näringen och berörda myndigheter.

–Vi ser flera tungt vägande skäl för att tillsammans arbeta vidare med salmonellahanteringen. Inte minst befinner vi oss i ett omvärldsläge där vi måste värna vår livsmedelsförsörjning. Sett i det ljuset behöver vi minska de förluster som dagens hantering leder till, och över tid minska behovet av att avliva djur och kassera råvaror som i stället skulle kunna bli säkra livsmedel, säger Katharina.

Exempel på arbeten som Jordbruksverket och SVA driver under 2024 för att möjliggöra en förändrad salmonellahantering:

  • Utforma en övervakning i nöt- och grisbesättningar baserad på provtagning på slakteri och i tankmjölk för att få en bättre bild av förekomsten av salmonella i djurbesättningar nationellt. Målsättningen med övervakningen är också att i högre grad kunna identifiera besättningar som utgör en större risk för smittspridning till andra besättningar och livsmedel. 
  • Utforma förslag till ett nytt regelverk för hantering av salmonella hos livsmedelsproducerande djur. De nya reglerna ska göra tydligare skillnad mellan restriktioner i syfte att motverka smittspridning, och bekämpningsåtgärder på gård. Restriktioner och kriterierna för dessa avgörs av myndigheterna medan valet av bekämpningsåtgärder överlämnas åt djurhållaren med stöd av specialutbildade veterinärer. 
  • Utforma provtagningsstrategier inför slakt och försäljning av djur för att kontrollera risken för smittspridning från besättningar som bedöms ha förhöjd risk att sprida salmonella. 
  • Ta fram förslag på nytt regelverk för ersättning där syftet är att mer statliga medel ska fördelas till förebyggande åtgärder som förhindrar att smitta kommer in och sprids i besättningar.

Källa: Jordbruksverket

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 30 maj 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera