Nolltolerans mot överimplementering av EU-regler

ETS2, det är nästa miljöpålaga du förväntas beakta i planering av din verksamhet som lantbrukare. EU har beslutat att systemet med utsläppshandel ska utvidgas till att gälla fler branscher. EU kräver inte att jord- och skogsbruket omfattas, men det har regeringen ändå beslutat sig för. Utan att konkretisera hur de svenska lantbrukarna ska kompenseras för denna konkurrenskraftsförsämring jämfört med europeiska kollegor. Det är oacceptabelt.

 

ETS2 är en del av EU:s reformprogram Fit for 55. Det omdebatterade reformpaketet som syftar till att EU:s nettoutsläpp av växthusgaser till 2030 ska minska med 55 procent jämfört med 1990, kan ur jordbrukets perspektiv, i kombination med EU-parlamentets fortsatta frihandelsiver, kallas Unfit for 2030.

Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för ETS2 i Sverige. Regeringen har köpt deras argumentation att jord- och skogsbruket i Sverige ska omfattas av utökad utsläppshandel, trots att EU inte kräver det. Det beräknas höja drivmedelskostnaderna betydligt från 2027.

De verksamheter som ska omfattas av utsläppshandeln inom ETS2 kommer dock behöva övervaka och rapportera sina utsläpp redan 2025. Redan då börjar det svenska lantbrukets fördyring, om än marginell. Utsläppshandeln och rapporteringen ligger praktiskt inte på gårdsnivå utan hos distributörer av bränsle.

Målet är såklart elektrifiering, men det finns inga sådana ekonomiskt realistiska lösningar på plats för jord- och skogsbrukets stora maskiner, inte i dag och inte 2027 heller. Det finns inte heller kostnadsneutrala lösningar för biobränsle. Den föreslagna svenska implementeringen av ETS2 riskerar såklart att minska även den svenska biobränsleproduktionens konkurrenskraft.

Regeringen försvarar sig med att man ska återkomma med förslag hur jord- och skogsbruket ska kompenseras för de unikt svenska kostnadsökningarna.

”…vi avser kompensera berörda för priseffekterna, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.”, i regeringens pressmeddelande.

Kompensationen ska såklart inte innebära lägre bränslepriser eller återbetalning kopplad till förbrukningen. Det skulle förta poängen med reformen. Branschen ska kompenseras på annat sätt.

Det har vi hört förr och det hjälper vanligtvis inte nämnvärt på gårdsnivå. Kollektiva pengar till branschen tenderar att göda konsult- och tjänstemannamarknaden i samma takt som gårdar samtidigt slås ut.

Vi är här hänvisade till att gissa om och hur svenska gröna näringar är konkurrenskraftiga från 2027. Det är helt oacceptabelt. Företagande kräver förutsägbara spelregler. Här är det enda vi vet att vi återigen ska diskrimineras, inom den europeiska ”gemenskapen”.

Vi har en borgerlig regering som borde veta bättre än så här. Man lägger inte fram propositioner där effekterna inte är genomtänkta, konkretiserade och förklarade. Det är skadligt för företagsamheten och därmed för samhället.

Vi ska ha nolltolerans mot fortsatt svensk överimplementering av EU-regler.

Vi ska ha nolltolerans mot propositioner som inte är genomtänkta, konkretiserade och förklarade.

Låt oss stå enade i det!

 

Stefan Ljungdahl

Artikeln publicerades tisdag den 18 juni 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste