Här odlas både spannmål och mikrober

För 15 år sedan fick Stefan Schörling på Hasta gård utanför Arboga upp ögonen för regenerativt jordbruk och cirkulär odling som bidrar till en jord i balans som myllrar av mikroliv. Där marken täcks av grönmassa året om och där spillet från skörden får bli ny näring åt jorden.

1700-talet håller en helt ny gårdsstruktur på att växa fram under företagsnamnet Hasta Eco, med en specialanläggning innehållandes både tork– och rensutrustning, paketering och en avdelning för att tillverka gödselmedel av restbiomassa från den egna gården. Men anläggningen som Stefan själv har ritat, har även ett laboratorium där bioteknologen Paul Chandra Sekhar arbetar för att odla fram mikrober och mycel som ska bidra till att förbättra jordhälsan, något som Stefan menar är helt avgörande för framtidens jordbruk.

– Ett hållbart jordbrukssystem innebär enligt mig att man ska kunna hålla på i all evighet. Kan man inte det så är det inte hållbart. Man måste ha ett cirkulärt system, för det är så naturen fungerar, säger Stefan.

Enligt Stefan är det linjära systemet som stora delar av jordbruket bygger på i dag inte hållbart i längden. Han konstaterar att fossilerna och råvarorna till mineralgödseln en dag kommer ta slut och att fler borde ta tillvara på näringsämnena på ett effektivare sätt.

Ekonomin viktig

När Stefan fick upp ögonen för cirkulär odling valde han att ställa om från konventionellt till eko och i dag odlar han en rad olika växter på gården, så som spannmål, baljväxter och örter. Han tror att ekologiskt är vägen framåt, men att framtidens ekologiska odling behöver bli mer rationell och självförsörjande på exempelvis gödning om det ska gå att skala upp produktionen på sikt.

– Det behöver finnas ekonomi i saker och ting om det ska överleva. Och då måste man hitta system där man använder modern teknologi ihop med att göra det på naturens villkor. Man kan inte få ett matsystem som fungerar om man är på hobbynivå, säger han och fortsätter:

Målet är att ta fram ett nytt koncept för jordbrukande bestående av de kom­ponenter som Stefan menar är avgörande.

Samodling

På gården arbetar man stenhårt med samodling och Stefan menar att det gör att man inte behöver använda några gödselmedel utifrån. Grönmassan som täcker marken året om håller kvar både kväve och kol i marken som överförs till grödorna år efter år.

– Innan vi började med det här för länge sedan frågade jag runt kring huruvida samodling kan ta bort näringsbehovet utifrån, och på den tiden fick jag svaret att ”nej så fungerar det inte, det går inte att överföra näring från en växt till en annan”. Men i en asiatisk rapport läste jag att det finns ett direkt samband mellan jordhälsa och symbiosen mellan olika växter. Efter ett tag började vi testa att odla spannmål i vitklöver och såg att det fungerade, säger Stefan och berättar att SLU nu kommer göra tester både på Alnarp och Hasta för att man ska få det bekräftat från tredje part att det fungerar.

– Men vi vet att det fungerar, annars skulle vi inte få skördar när vi inte gödslar.

Cirkulärt system

På gården håller man successivt på att bygga upp ett cirkulärt koncept som man på sikt hoppas kunna sprida till andra gårdar i Sverige. Den nya anläggningen som förhoppningsvis ska vara färdig att köras i gång till fullo under hösten kommer utgöra själva navet i konceptet, där all hantering av grödorna sköts och där man även tillverkar den egna gödningen av restbiomassa och biokol från skogsavfall. Enligt Stefan tittar man på att eventuellt även tillföra hästgödsel i gödselprocessen. I dagsläget är eko-produktionen till viss del beroende av konventionell gödsel, något som även Hasta behöver förhålla sig till, men Stefan menar att så inte behöver vara fallet.

– Vi försöker optimera olika biologiska gödselmedel för grödor, en är för baljväxter och en är för spannmål. Normalt vid rötning så får man respiration. I den processen förbrukas näringsämnena och lite av kolet försvinner. Men vi försöker hålla kvar näringsämnena så att de blir tillgängliga för marken och det ser lovande ut hittills.

Odling av mikrober

I laboratoriet på gården pågår ett gediget arbete där man testar olika sammansättningar av gödning och analyserar hur de påverkar jorden. Varje år testar man nya variationer på fälten och mäter sedan effekterna. Förutom fosfor, kalium och magnesium, mäter man även restkväve och jordbördighet.

– I vår gödning vill vi ha en bra balans mellan kol och kväve, så att vi får en bra balans i jorden. Om restkvävet är högt behöver man inte tillsätta kväve.

För att förbättra jordhälsan ytterligare arbetar man även för att förbättra mikrolivet, genom att i samband med sådd tillsätta olika blandningar med mikrober och mycel som man odlar i labbet. Effekterna av de olika sammansättningarna ihop med gödningsmedlen analyseras sedan i labbet och genom markkartering av fälten. Enligt Stefan försöker man bara att kopiera naturen, genom att studera vilka byggstenar som finns där som saknas i jorden på åkrarna.

– Ute i naturen växer det ju av sig självt utan påverkan av exempelvis växtskyddsmedel. Samodlingen ger ju möjlighet eftersom det är flera saker som växer samtidigt. Man kan ha pollinerare i gång på ett helt annat sätt och nyttoinsekter i en bra blandning.

Framtida visioner

Än så länge är man i en testfas, där man provar sig fram. Och än så länge har man hittat flera intressenter utomlands ifrån, bland annat från Kina, Men på sikt hoppas Stefan att detta koncept i framtiden även ska intressera fler här hemma i Sverige.

– Vi kommer dels att sätta det där i egna produkter så småningom. Vi kommer att verifiera dem själva men även via tredje part, exempelvis SLU eller RISE. Det är viktigt och vår målsättning är att vi ska bli sedda som en resurs i samhället. Och vi hoppas att vi då ska få ett stort intresse, säger Stefan som även har en dröm om att utveckla flera gårdar som bygger på samma koncept.

Stefan själv bekostar hittills största delen av forskningen och utvecklingen på gården. Investeringarna som är omfattande har även det finansierats till största delen med egna medel. Vi har fått stöd från Klimatklivet och Investeringsstöd från JBV vilket har varit en viktig komponent för att klara investeringarna och våga satsa. Min önskan är att när vi i framtiden tittar tillbaka ska man uppskatta vår satsning.