Ny nordisk överenskommelse om livsmedelsberedskap

De nordiska länderna har undertecknat en överenskommelse om utökat samarbete för höjd beredskap inom livsmedelsförsörjningen. 

I deklarationen ingår bland annat målet att skyffs odlad och odlingsbar mark och säkerställa adekvat tillgång till livsmedel såväl som foder för vattenbruk och djurhållning för tillräcklig nordisk produktion av livsmedel och energi. Illustration: Malin Strandli

Under onsdagen, i samband med Nordiska ministerrådets möte i Karlstad, undertecknade de nordiska ministrarna för fiske, jordbruk, livsmedel och skogsbruk den så kallade Karlstadsdeklarationen.

– Den är väldigt betydelsefull. När alla länderna tydligt och klart kommer med en sådan här deklaration så är det en tydlig och klar politisk viljeinriktning om vad vi vill göra tillsammans i Norden, säger Karen Ellemann som är generalsekreterare i Nordiska ministerrådet till SVT, och poängterar att ett starkt samarbete de nordiska länderna emellan är ett tillskott till det beredskapsarbetet som redan pågår inom EU.

Landsbygdsminister Peter Kullgren var en av ministrarna som undertecknade deklarationen. 

– Vi lever i en tid nu som är ytterst orolig. Norden är en region som har goda förutsättningar att producera mycket livsmedel när allting är frid och fröjd. Men när allt kör ihop sig så behöver vi bli betydligt bättre på att säkra en livsmedelsproduktion, även i händelse av kris eller krig. 

Delar av Karlstadsdeklarationen:

”Vi vill stärka och fördjupa vår gemensamma kunskapsbas för ett mer robust Norden med ökad motståndskraft i våra sektorer och försörjningskedjor. Vi, de nordiska ministrarna för fiske och akvakultur, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS), kommer:

  • Öka samarbetet för att stärka vårt gemensamma kunskapsunderlag och förståelse för hur vi upprätthåller livsmedelsförsörjningen i de nordiska länderna. Genom att kartlägga de fredstida handelsflödena inom Norden och identifiera de varor som är av särskild vikt för vår livsmedelsberedskap, ska vi gemensamt verka för effektiva och robusta logistikkedjor med tillgång till kritiska insatsvaror.
  • Samarbeta, utifrån medlemsländernas skilda utgångspunkter, för att skapa en gemensam överblick för hur kritiska varor inom livsmedelskedjan kan produceras, transporteras och lagras i Norden för en ökad försörjningsförmåga för livsmedel, foder och dricksvatten i en krissituation. I detta sammanhang kommer vi att utbyta erfarenheter om diversifiering av handelskedjor i relation till att motverka sårbarheter.
  • Utveckla samarbete mellan offentliga och privata sektorn för att höja beredskapsförmågan inom FJLS sektorer.
  • Skapa en effektiv och systematisk informationsutväxling som möjliggör stärkt förmåga till ett tidigt agerande för att minska konsekvenser vid kriser. Vi vill även öka det nordiska informationsutbytet kring lagstiftning, organisation och metoder för att skapa förutsättningar för ett gemensamt agerande vid händelser i hela hotskalan.
  • Stärka det pågående samarbetet med krisberedskap inom jord- och skogsområdet så att vi är bättre rustade för extremväder och andra kriser som klimatförändringarna för med sig, inte minst genom att säkerställa bevarande av genetiska resurser och gynna forskning och växtförädling inom detta område.
  • Ta fram analysmodeller också för fisket och akvakulturen som möjliggör sårbarhetsanalyser och jämförelser mellan de nordiska länderna .
  • Påminna att det nordiska yrkesfisket är en viktig del i livsmedelsberedskapen som bedrivs i samma havsområden och att de nordiska länderna är beroende av ett fortsatt hållbart yrkesfiske. Ett stärkt samarbete krävs avseende förvaltning och tillträden för att säkerställa stabilitet i såväl fiskbestånden som i ländernas fiskeflottor.
  • Fortsatt samarbeta för den viktiga laboratoriekapaciteten vi har i Norden som är en förutsättning för hög livsmedelssäkerhet och god folkhälsa.
  • Utveckla vidare det arbete vi gör inom One Health och veterinärmedicin så att vi stärker vår förmåga att förebygga och begränsa konsekvenserna av antibiotikaresistenta bakterier, utbrott av zoonoser och andra allvarliga djursjukdomar.
  • Arbeta för tillräcklig tillgång till arbetskraft med relevant utbildning och kompetens, samt främja en sund arbetsmiljö och ordnade arbetsförhållanden. Kompetens inom innovationsområdet såväl som för utveckling av nya grödor kommer fortsatt vara viktiga delar av arbetet för en mer robust livsmedelsförsörjning.
  • Värna om NordGens arbete med den kritiska biologiska infrastrukturen i det nordiska samarbetet avseende det hållbara bevarandet och brukandet av genetiska resurser, för att säkra tillgång till livsmedel och andra kritiska produkter vid kriser och stora förändrade förutsättningar för produktion.
  • Skydda odlad och odlingsbar mark och säkerställa adekvat tillgång till livsmedel såväl som foder för vattenbruk och djurhållning för tillräcklig nordisk produktion av livsmedel och energi.
  • Bidra till hållbara och hälsosamma livsmedelssystem och utveckla de många synergier som finns mellan hållbarhetsmålen och beredskapsmålen, inte minst genom klimatanpassning och främjande av genetisk mångfald inom våra sektorer.
  • Marmonisera framtida nya insatser med tidigare samarbeten, exempelvis Hanaholmen-initiativet, och ta vara på de goda nätverk och samarbetsstrukturer som finns inom det nordiska samarbetet och med Nordiska ministerrådets sekretariat. Många av utmaningarna är tvärsektoriella och det nödvändiggör gott samarbete med nordiska kollegor från andra sektorer.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 20 juni 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste