Venos nya hanteringssystem för får – svensk mässpremiär i Borgeby

Nederländska Veno visade sina senaste fårhanteringssystem på Borgeby Fältdagar. Det mest avancerade systemet kan hantera upp till 800 djur per timme, enligt bolaget.  

Hanteringssystemet som visades på Borgeby Fältdagar underlättar vid exempelvis klövvård, avmaskning, vägning och sortering av får. Foto: Pär Andersson

Hanteringssystemet Racewell från Nya Zeeländska Te Pari som demonstrerades på mässan består i första steget av grindar som bildar en gång där fåren står och väntar på sin tur. Längre fram finns sensorer som utlöser en smal bom som automatiskt fälls ut bakom fåret som är näst på tur att gå in i själva hanteringsenheten. Det gör att fåren inte börjar backa, utan underlättar för att det bildas en framåtrörelse i djurledet. 

Bob Molenaar på nederländska Veno var nöjd med intresset från besökarna på Borgeby Fältdagar. – Vi är så nischade, så alla som är intresserade av får stannar till hos oss, säger han.

− Det ökar effektiviteten för användaren, säger Bob Molenaar på Veno, som tillverkar stallinredning för får och get.

Utrustning för att scanna fårens öronmärken och exempelvis registrera varje individs vikt finns som tillval. En förutsättning är att fåren är märkta med elektroniska öronmärken.

− Jag tror att det kommer att bli allt högre krav på elektroniska märken framöver, så sådan här utrustning blir allt viktigare, säger Bob Molenaar.

Transport på trailer

När fåren är fixerade mellan de breda plattorna styrs enheten elektroniskt och kan fällas åt sidan så att användaren till exempel enkelt kommer åt att verka klövar. Hanteringssystemet underlättar också bland annat vid dosering av avmaskningsmedel.

Ytterligare ett tillval är sorteringsgrindar som leder fåren till rätt fålla när de släppts ur fixerat läge.  

Hela hanteringssystemet kan monteras ihop så att det ryms på en trailer som gör systemet mobilt. 

− Trailern kan registreras hos Trafikverket så den blir tillåten att köra med överallt. Det tar bara fem minuter att lasta av och du behöver inte plocka bort hjulen på trailern. När allt ska lastas vinschar du enkelt upp allt på trailern igen, säger Richard Van Der Poel, vd på Slättö Kvarn, återförsäljare av Venos sortiment i Sverige. 

Richard Van Der Poel, vd på Slättö Kvarn, menar att det finns en stor potential i svensk lammproduktion. – Vi har bara 30 procents självförsörjning, men tyvärr finns det trösklar för lammproducenterna med vargproblem och annat som gör det utmanande, säger han. 

Även för små producenter

I den enklare hanteringsenheten fixerar användaren fåren genom att trycka ner en platta med foten. Foto: Pär Andersson

På Borgeby Fältdagar visade Veno även upp ett enklare och billigare hanteringssystem från Te Pari, där användaren sätter foten på en platta och med hjälp av sin kroppsvikt fixerar fåren. Även för denna variant finns exempelvis vågsystem och sorteringsgrindar som tillval och även detta hanteringssystem passar till trailern.

− Den här passar till de med runt 50 till 150 får, medan de som investerar i den mer avancerade varianten behöver ha upp emot 400 tackor för att det ska löna sig. Men hanteringssystemet motsvarar två till tre personers arbete och det är svårt att hitta personal, så det är en prisvärd investering, säger Bob Molenaar.

Richard Van Der Poel berättar att det finns flera spekulanter i Sverige, men för många i fårbranschen finns det utmaningar med stora investeringar.

− Ofta hänger det på om man får investeringsstöd och det är tyvärr mycket lättare att få i många andra länder, exempelvis Danmark. Samtidigt har vi lösningar för alla, både de som har tre får och de som har 1000 tackor. Man kan börja med en hanteringslösning för 20 000 kronor, byta upp sig till en som passar 100 tackor och kanske efter ytterligare några år är det möjligt att köpa en ännu mer avancerad, säger Richard Van Der Poel.

Pär Andersson
Pär Andersson
Tel: 073-925 05 41
E-post: par@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 01 juli 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vad är en agronom?

Krönika: Sommarkänslan kom till Uppsala med dunder och brak, likaså gjorde examen. Agronomekonom var ingen titel som var given i mina yngre år. I mina umgängeskretsar hemifrån eller i andra konstellationer, utanför lantbruket, är det förvånansvärt få som vet vad en agronom är, inte minst gör. Det är synd, med tanke på vilket brett spann de fem inriktningarna täcker; ekonomi, mark- och växt, livsmedel, husdjur och landsbygdsutveckling. I ärlighetens namn hade jag till en början svårt att formulera en bra förklaring för de frågvisa i min närhet, och vilka jobb en agronom kan få beroende på vilken väg denne tar. 

 

Kommentera