Grattis, din knöl!

Krönika: Sill och potatis, finns det något som är mer förknippat med svenska högtider? Årets midsommarfirande är avklarat med självklara tillbehör, lekar och sånger. En högtidssång som vi i år sjöng till denna klassiska maträtt var ”Ja må du leva”. Den fantastiska knölen fyller nämligen 300 år i den svenska myllan. Hur blir en vara relevant under så lång tid i konkurrensen med världens alla kök?

 



Matkultur är ett begrepp som speglar vilka förutsättningar det finns i olika länder att utifrån råvaror, traditioner och matlagningsteknik skapa konsumtion av mat och dryck. I takt med att vi reser och intresserar oss mer för andra kulturer skapas nya smakupptäckter och konsumtionstrender. När Alströmer tog en tur till Peru 1724 och tog med sig potatisen hem kunde vi minska intaget av öl, gröt, och kål. Men det tog tid att introducera nyheten i en redan befintlig matkultur, där anpassningar till våra matvanor behövdes för att nå framgång. Framgångsreceptet blev kött, sås och potatis. Med facit i hand lyckades det väl. Idag finns ett hundratal sorter potatis i Sverige och genom växtförädling utvecklas såväl smak som motståndskraft mot sjukdomar, en förutsättning för att finnas kvar på marknaden likväl som introducerande av nya produkter och användningsområden.

Även kulturen i samhället visar i år intresse för jord och skog. På Lunds konsthall visas i sommar utställningen ”Odla överflöd” där konstnären Åsa Sonjasdotter genom sina verk kombinerar växtodling och arkivforskning för att visa hur genetisk information är en minnesbank för att utveckla grödor och ekologiska sammanhang. På Tekniska museet i Stockholm visas utställningen ”Skogen” som belyser människans relation till skogen. Utställningen kretsar kring värde, ägande, tid och innovation. Genom utställningen vill museet skapa dialog och reflektion utifrån skogens många värden, inte bara de som normalt diskuteras utan även den kulturella betydelsen. Under hösten kommer det anordnas samtal och debatter på olika teman och för de yngre besökarna finns ”skogsdetektiverna” som undersöker vad som finns i skogen.

Andlig odling av kunskap verkar i år vara ett nytt begrepp för jord och skog med de humanistiska och konstnärliga inslagen på olika institutioner. Med underhållning, konstnärligt skapande och filosoferande breddas intresset och kanske även nyfikenheten kring de gröna näringarna. Kultur ska enligt latinet handla om odling, bearbetning och bildning och kanske nås en ny publik med de nya mötesplatserna.

Avslutningsvis en gemensam hyllning till knölen som lyckats vara relevant under flera århundranden; Länge leve potatisen, hurra, hurra, hurra!

Rolf Åttingsberg
Handelsbanken

Artikeln publicerades fredag den 05 juli 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vad är en agronom?

Krönika: Sommarkänslan kom till Uppsala med dunder och brak, likaså gjorde examen. Agronomekonom var ingen titel som var given i mina yngre år. I mina umgängeskretsar hemifrån eller i andra konstellationer, utanför lantbruket, är det förvånansvärt få som vet vad en agronom är, inte minst gör. Det är synd, med tanke på vilket brett spann de fem inriktningarna täcker; ekonomi, mark- och växt, livsmedel, husdjur och landsbygdsutveckling. I ärlighetens namn hade jag till en början svårt att formulera en bra förklaring för de frågvisa i min närhet, och vilka jobb en agronom kan få beroende på vilken väg denne tar. 

 

Kommentera