Unga lantbrukare samlades i hjärtat av Friesland

Young Farmers Tour gav unga lantbrukare möjligheten att diskutera frågor kring betesdrift och att lära sig om olika produktionssystem.

49 deltagare från åtta olika länder, däribland Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Portugal och Rumänien deltog i årets resa. Största gruppen med hela 21 representanter kom ifrån Sverige. Foto: Madeleine Rapp

I år tog Young Farmers Tour de unga lantbrukarna och rådgivarna som följde med på en rundtur i nordvästra Nederländerna, till regionen Friesland, där de gröna fälten sträcker sig så långt ögat når och där mjölkgårdarna duggar tätt.

Turen som utgick från staden Leeuwarden anordnades av Grazing4Agroecology vars syfte är att optimera betesdriften i Europa för att gynna både lantbrukarna, miljön, boskapen och samhället. Young Farmers Tour ger unga lantbrukare möjligheten att nätverka, diskutera frågor kring betesdrift och att lära sig om olika produktionssystem.

På håll ser gårdarna runtom i Friesland väldigt lika ut. Det är gråa tegelbyggnader med trädetaljer omgivna av stora gröna fält, kanaler, vindkraftverk och i huvudsak betande holstein. Men vid en närmare titt och snack med lantbrukarna som driver gårdarna visar det sig att strategierna skiljer sig väldigt mycket från gård till gård. Foto: Madeleine Rapp

Under tre dagar besökte man fyra gårdar, alla inriktade på betesdrift, men med helt olika strategier och inriktning. Allt ifrån automatiserade system med betesrobotar till en gård som anpassar betandet efter de rödlistade fågelarterna som häckar i landskapet. Man besökte även ett avelscenter utanför Leeuwarden, där företaget CRV jobbar för att få fram olika egenskaper hos exempelvis holstein och jerseykor, och anpassa dem efter olika behov som finns världen över. Exempelvis så att de blir mer värmetåliga eller kan stå emot sjukdomar bättre.

Alla har olika förutsättningar 

De som höll i rundturen var Axel Schoenmaker, Jelle Hakvoort och Inge Maartje Pieneman. Alex är lantbruksstudent. Både Jelle och Inge undervisar inom lantbruk, men Jelle har även en egen gård inriktad på bete. De berättade om regionen och livet för nederländska lantbrukare i stort. De senaste åren har allt fler lantbrukare valt att gå över till bete, och strategierna är lika många som lantbruken själva.

Axel Schoenmaker, Jelle Hakvoort och Inge Maartje Pieneman höll i Young Farmers Tour och berättade om betesdriften i landet som blivit vanligare förekommande de senaste åren, men också om alla de utmaningar som landets lantbrukare möter i sin vardag. Foto: Madeleine Rapp

– Alla lantbrukare i Nederländerna är olika. De har alla olika bakgrund, förutsättningar och sätt att bedriva sin verksamhet på, konstaterade Inge.

– Ja, och här under Young Farmers Tour har vi verkligen fått se hur olika gådar fungerar och de olika automationsnivåerna. Från lågkostnadsexemplet till de allra dyraste exemplen med robotar som arbetar, sa Jelle och fortsatte:

– Det går inte att helt kopiera en annan lantbrukares koncept, men man kan lära sig av varandra och fundera på vilka förutsättningar man har på den egna gården. Vad funkar för mig och vad funkar inte?

I Nederländerna minskar lantbruken succesivt. Markpriserna är dyra och det är svårt för unga lantbrukare att nå lönsamhet. Regeringen är dåliga på att stötta unga lantbrukare och på en del platser väljer man hellre att köpa ut lantbruken för att minska utsläppen, i stället för att satsa på dem. Men att en del lantbrukare trots allt väljer att viga marken åt bete är något som glädjer Jelle.

– Det är ett tydligt tecken på att det alltid går att få bra nytta av färskt gräs och att det går att få lönsamhet på det, sa Jelle.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 14 juli 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Dags att ge de fina orden mening

Krönika: Politiker pratar om att framtidens jordbruksmark finns i norra Sverige, trots det är det knappast något som märkts av rent praktiskt. Det blir fortfarande färre aktiva bönder som axlar ett allt tyngre lass genom att försöka försörja oss med mat. Mer mark läggs i träda och får sakta men säkert växa igen. Utveckling kan inte få stavas avveckling längre, vi måste vända trenden innan vi står här utan en norrländsk matproduktion.

 

Kommentera