Kamelkött i älgkorv: Exempel på utbrett matfusk i Sverige

Det är lätt för butiker att fuska med livsmedel, och för några år sedan bedömde Livsmedelsverket att 3 procent av den totala försäljningen var matfusk, motsvarande nio miljarder kronor.

Oxfilé som egentligen är hästkött, svenska jordgubbar som kommer från Belgien eller ekologiska bananer som inte alls är ekologiska, är några exempel på matfusk som förekommer. Men nu har en statlig utredning kommit med ett förslag på hur man ska få bukt med matfusket.

Skräckexempel

Albin Ring, jurist på miljöförvaltningen i Stockholm och delaktig i utredningen, berättar i en intervju med SVT Nyheter om några av de värsta exemplen han stött på:

– Ett av de mest häpnadsväckande fallen var en älgkorv som visade sig innehålla hälften kamelkött, säger Albin och tillägger att ett ännu värre exempel var en lunchbuffé där maten skrapades av från tallrikar och återanvändes.

Enligt Albin är matfusket mer utbrett än många tror och uppskattas kosta nio miljarder kronor per år.

– Det är svårt att upptäcka eftersom aktörerna gör allt för att dölja sitt fusk, förklarar han.

Förslag på åtgärder

Många kontrollmyndigheter är splittrade och saknar de resurser och specialister som krävs. Utredningen föreslår att en specialenhet inrättas på Livsmedelsverket, med fokus på att upptäcka och motverka matfusk.

– Man kan säga att det är två problem, det ena är att upptäcktsrisken är väldigt låg och det andra är att straffen är väldigt låga. Ibland kan man tjäna på att fuska fast man åker dit. Vi föreslår en ny specialenhet som bara ska jobba med att upptäcka och motverka fusk, det ska vara deras enda fokus.

Tips till konsumenter

För konsumenterna gäller det att vara uppmärksamma.

– Om ett pris verkar för bra för att vara sant, om produkter dyker upp för tidigt på säsongen eller om något känns fel, bör man vara skeptisk, råder Albin.

Medvetenheten om matfusk är låg, men förhoppningsvis kan de nya åtgärderna hjälpa till att minska problemet och skydda konsumenterna.

Frågor man som konsument kan ställa sig vid misstänkt matfusk:

• Är priset rimligt?
• Verkar produkten rimlig?
• Finns det varningstecken?