EU prognos: Lägsta veteskörd sedan 2018

EU står inför sin lägsta veteskörd på sex år, med prognoser som pekar på en produktion på 116,5 miljoner ton år 2024.

EU:s spannmålsmarknad står inför en kritisk period där kommande väderförhållanden och internationella handelsfaktorer kommer att spela en betydande roll för den fortsatta utvecklingen. Foto: Mostphotos

Enligt Stratégie Grains marknadsanalys är prognosen för EU 5,8 miljoner ton lägre än företagets tidigare prognos och skulle innebära den minsta skörden sedan 2018 (114,8 miljoner ton, EU-kommissionen).

Det är bland annat ogynnsamma väderförhållanden, med regn och dåligt väder under avgörande perioder som kraftigt påverkat högproducerande länder som Frankrike och Tyskland. Detta har lett till både minskad avkastning och kvalitetsproblem för spannmålen, rapporterar brittiska AHDB.

Kraftig nedgång

I Frankrike förväntas skörden bli den lägsta sedan 1987, med en produktion som är 25 procent lägre än i fjol. Tyskland rapporterar också en kraftig nedgång och står inför sin lägsta veteskörd på över två decennier. Även andra grödor som korn och majs har drabbats, särskilt på grund av värmeböljor i Östeuropa, något som förvärrar situationen ytterligare.

De minskade skördenivåerna har lett till en viss prisuppgång på europeiskt vete, då marknaden reagerar på de osäkra framtidsutsikterna. Trots detta finns det fortfarande press på priserna från en stark amerikansk majsprognos, vilket kan begränsa ytterligare prishöjningar på foderspannmål.

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 15 augusti 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Öppna dörren för framtiden

Krönika: Medelåldern på svenska bönder är hög. Nästan 40 procent av jordbruksföretagarna är över 65 år enligt siffror från SCB. Andelen äldre företagare ökar medan det totala antalet företagare minskar. Just här i norra Sverige blir det så tydligt när en bonde försvinner från en by för helt plötsligt kan det börja bli många mil mellan gårdarna. Antalet betande mular sjunker och vi står mer ensamma än någonsin, på flera sätt. Husen på gårdarna är lågt värderade, man väljer att bara stänga ladugårdsdörren när skulderna är betalda, bo kvar (eller ha kvar som ett sommarställe) och marken läggs i träda och putsas varje år. Den jordbrukspolitik som drivit den utveckling vi sett sista halvseklet, är en stor del av vad som står i vägen för framtidens möjligheter till en svensk livsmedelsproduktion.

 

Kommentera