MRSA hittat på svenskt slakteri

En pilotstudie visar att det finns MRSA inom svensk grisuppfödning. Oskar Nilsson är antibiotikaexpert på SVA och menar att det nu gäller att kroka arm för att begränsa utbredningen.

MRSA-bakterier är resistenta mot en stor och mycket viktig grupp antibiotika, dit bland annat penicillin hör. Bakterien, Staphylococcus aureus, kan orsaka infektion hos både människor och djur, men friska individer kan också bära på den utan symptom. Foto: Annika Lindén/SVA

2025 ska en så kallad baslinjestudie gällande MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus) göras inom EU. Som förberedelse inför den gjordes sommaren 2024 en pilotstudie på två svenska slakterier.

Proven från det ena slakteriet var negativa, medan MRSA av två olika varianter (spa-typ t034 och spa-typ t571) påvisades i prov från det andra slakteriet. Studien var anonym, vilket innebär att provsvaren inte kan kopplas till gård.

Begränsat med fakta

För första gången sedan 2010 har MRSA påvisats i prov från gris i Sverige.
– Vi får titta på det här och försöka jobba framåt allihop för att, även om inte Sverige är fritt, se till att förekomsten av MRSA är så låg som möjligt inom svensk grisproduktion framöver, säger Oskar Nilsson som är antibiotikaexpert på SVA. Foto: Göran Ekeberg/Add Light

Oskar Nilsson är chef för sektionen för antibiotikafrågor på SVA, och berättar att det är svårt att dra några vidare slutsatser utifrån provsvaren:

– Vi vet att MRSA finns hos grisar i Sverige, men mycket mer än så kan vi inte säga just nu. Att det är två typer skulle kunna tyda på att det är från två olika gårdar, men det skulle också kunna vara en gård som har mer än en variant.

Finns det anledning att som grisföretagare/djurskötare att vara orolig?

– Man ska inte vara orolig. Däremot ska man se till att följa de smittskyddsrutiner man har uppsatta på gårdarna. De är ju till för att man ska kunna skydda sig. Man får väcka upp medvetenheten kring de här bakterierna och prata med varandra om smittskydd.

Låg förekomst hittills

Vid tidigare undersökningar av grisar i Sverige har MRSA endast hittats vid ett tillfälle 2010, även då i anonyma prover tagna på slakteri. Senaste gången det gjordes en baslinjestudie i hela EU var 2008. Proverna togs då på gård och resultaten från Sverige visade på noll förekomst. Likaså visade en kartläggning 2014 på noll förekomst i svenska livdjursbesättningar.

När det 2025 är dags för baslinjestudie igen, kommer provtagningen ske på slakteri och tanken är inte att provsvaren ska spåras tillbaka till olika gårdar.

– Det är en EU-övervakning som egentligen har dubbla syften. Dels handlar det om att få uppdaterade siffror från alla länder på ungefärlig förekomst i grisproduktionen, dels om att ta reda på vilka varianter, vilka spa-typer det är, och vilka resistensgener de bär på, förklarar Oskar Nilsson.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, bedömer att risken för att MRSA sprids via mat eller hantering av kött till människor är mycket liten. Däremot tyder erfarenheter från länder med hög förekomst av MRSA på att personer som regelbundet jobbar med gris riskerar att bli bärare av bakterierna. Inom näringen finns hygien- och smittskyddsrutiner för att undvika att MRSA sprids mellan djur och människor, åt båda hållen, samt mellan gårdar. Personen och grisarna på bilden har inget med MRSA att göra. Foto: Mostphotos

Fokus på smittskydd

Många EU-länder vet redan i dag att de har hög förekomst av MRSA bland sina grisar. För Sveriges del berättar Oskar Nilsson att baslinjestudien kommer bidra med en uppfattning om hur vanligt det är här.

– Utifrån det kommer vi kunna gå vidare och fundera på; vad bör vi göra nu, säger han och förklarar:

– Jag har svårt att se att EU skulle gå in och fatta beslut om åtgärder baserat på baslinjestudien, däremot kan man i enskilda länder försöka göra något. I de länder som har en låg förekomst kan man jobba på att försöka bevara det. Och vi hoppas ju att vi har en låg förekomst i Sverige och att vi ska kunna jobba för att behålla en god situation, säger han.

Vad händer fram till baslinjeundersökningen?

– Vi har inte planerat någon utökad provtagning eller så, i och med att vi står inför den här baslinjestudien som är väl planerad och som oavsett måste göras nästa år. Däremot kommer vi ha diskussioner med näringen, och en viktig sak är att man ute på gårdarna pratar om det här och återupplivar sina hygienrutiner och verkligen följer dem. Jag tror i och för sig att de är väldigt aktuella sedan ASF-utbrottet, men i och med att det här kan vara ett arbetsmiljöproblem på ett annat sätt än ASF, eftersom de som jobbar på gårdarna kan bli koloniserade, så är det ju ett annat fokus utöver att stoppa en smitta från att komma in till gården. Men i mångt och mycket är det samma insatser som hjälper mot alla smittor; klädombyten, handskar etcetera.