Generationsskifte – inte bara ekonomi och juridik

De känslomässiga ”mjuka delarna” i ett generationsskifte är många gånger tuffa – men väldigt viktiga delar för familjer att diskutera.

Annika Jersling, vd och jurist på Hushållnings­sällskapet Juridik och Bengt Jönsson jurist på HIR Skåne höll i en föreläsning under Borgeby Fältdagar om vad man ska tänka på inför ett kommande generationsskifte. Och enligt dem pratas det alldeles för lite om de mjuka delarna i ett generationsskifte.

– Några målsättningar med generationsskiftet är att övertagaren ska kunna driva verksamheten vidare med en bibehållen lönsamhet, att överlåtaren fått ett trygghetskapital och att syskonen som inte tar över kan få sina önskemål tillgodosedda så långt det är möjligt, sa Bengt.

Hårda och mjuka frågor

Med hårda frågor avses sådant som har med ekonomi och juridik att göra. 

De mjuka delarna är mer känslomässigt laddade och  tillhör den psykologiska sidan i skiftet.  

Frågor som rör testamente, äktenskapsord och samboavtal kan klassas som både hårda och mjuka frågor, för där finns enligt Bengt mycket känslor inblandade.

– Bostaden kan vara en väldigt viktig komponent. Och vid större gårdar kan det också finnas en prestige kring vem som ska bo i ”det stora huset”. Och ibland händer det att syskon som inte ska ta över, har svårt att ta in att föräldrarna inte längre ska bo kvar i huvudbyggnaden, och att det i stället är en bror eller syster som ska flytta in där. Det kan ta sig väldigt stora proportioner i diskussionen.

Successivt övertagande

Ibland kan det vara nödvändigt med ett succesivt övertagande. Övertagaren kanske inte är helt mogen att ha ansvaret själv och behöver tid att växa sig in i rollen.

– Det är viktigt att ställa frågan till respektive parter vad man är redo att släppa eller ta över. För det är viktigt att båda känner sig trygga. Man vill ju att det ska bli bra, sade Annika.

 – Ja och för många är det en väldigt stor grej att släppa taget. Man är van att vara den som har sista ordet och helt plötsligt ska man ta ett steg tillbaka och jag har full respekt för att det kan vara jättejobbigt. I synnerhet för dem som själv startat med ingenting och sen byggt upp en verksamhet. De får det ofta jättesvårt mentalt att släppa, sade Bengt.

– Särskilt om det kommer in en son eller dotter vars respektive kanske tycker att ”men ska din mor och far lägga sig i hela tiden?”. Å andra sidan kan det vara väldigt bra att mor och far är kvar så att de kan hjälpa till och stötta upp, tillade Annika.

Enligt Bengt och Annika är det viktigt att få i gång den här diskussionen, för får man inte ihop de mjuka delarna så spelar det ingen roll hur bra skatteberäkningen eller finansieringen är om det ska hålla på sikt.

Svårt med samägande

Fastigheternas höga värde kan ibland göra det svårt för syskon att lösa ut varandra.

– Och min uppfattning är att överlåtarna i dag vill ha det så rättvist som möjligt. Man vill kompensera. Så ibland kan det vara lättare att samäga, exempelvis om det är en skogsfastighet och syskonen inte bestämt sig för vad de ska göra, men föräldrarna vill lämna över. Men det viktigaste då är att skriva rejäla samarbetsavtal, sade Annika.

– Ska man samäga gäller det att delägarna har samma målsättning med ägandet. För annars är det nästan förutbestämt att det inte kommer funka, poängterade Bengt.

Den Respektives perspektiv

En bit som blivit allt viktigare med åren är att ta den respektives perspektiv i beaktning. Som förälder vill man inte råka ut för att ens son eller dotter får gå ifrån gården för att de ska skilja sig och respektive ska lösas ut med halva värdet. Men det är även viktigt att den ingifte inte bara blir en inneboende.

– I synnerhet om man då tänker oss att man lever på den ingiftes inkomst och den inte äger något överhuvudtaget. Då kan det bli jättekonstigt, sa Bengt.

– Det kan bli lite gnissel i maskineriet då, tillade Annika.

Den ingifte vill ofta känna att den har en del i det gemensamma boendet. Och då kan man exempelvis titta på hur många procent av hela gården som bostaden utgör.

– Då kanske man kan göra så att den ingifte får äga exempelvis sju procent av bostaden. Och så kan man sätta de övriga 93 procenten som egen egendom. Då blir det bara den här sista lilla biten man måste lösa ut vid en skilsmässa och det blir ju inte alls lika tufft som att lösa ut en halv gård. Men båda är ju då med i värdeökningen på sin del och känner sig delaktiga, sade Bengt.

Syskon måste hållas informerade

Det är viktigt att syskon som inte ska ta över något får vara med tidigt i processen och att de får vara med på värderingen av verksamheten och gården, så att man aldrig behöver ifrågasätta den.

– Men med det sagt så är det inte säker att det är exakt på kronan man går på när man ska överlåta. Men då har man lagt korten på bordet och då blir det ingen misstänksamhet. Utan man känner sig delaktig, sade Annika.

– Ibland kan det vara något syskon som vill ha en sommarstuga, ett skogsskifte eller en tomt till exempel. De kanske inte bryr sig lika mycket om det ekonomiska värdet, utan det handlar mer om något känslomässigt kring att de vill ha just den hörnan av fastigheten, sade Bengt.

Ju större fastigheten är desto mindre sannolikt är det att det kan bli på kronan lika mycket.

– Det beror på att Fastigheternas avkastningsvärde inte alls stämmer med marknadsvärdet.

Ofta förstår de andra syskonen hur det fungerar om man förklarar och tycker oftast att det är kul att det finns någon som vill ta över och att gården är kvar i släkten. Men ibland kan det hända att de har respektive som sitter i bakgrunden och tycker att ”nu ska du minsann hålla på din rätt här” som kan ställa till bråk fast de egentligen inte har så mycket med det att göra, sade Bengt.

– De ingifta kan se det på ett helt annat sätt. Syskonen kanske mer ser ett värde i att gården blir kvar i släkten, medan den som är ingift kanske bara vill ha fram så mycket pengar som möjligt. Så kan det vara.

Men han resonerar som så att den som tar över gården visserligen får ett stort värde på papper. Men till skillnad från syskonens pengar, är det pengar som är låsta. Och där skulle man kunna argumentera för att fritt kapital, som syskonen kan göra vad de vill med, är värt mer än bundet kapital.

Viktiga förberedelser

Enligt Annika ska man alltid börja ett generationsskifte med att skriva ett testamente, och framtidsfullmakter. Om en av makarna skulle bli sjuka under processen, är det bra att kunna företräda varandra. En annan sak som föräldrarna måste förhålla sig till är laglotten. Alltså den del av arvet som bröstarvingar (barn eller barnbarn) har rätt till.

– Laglotten måste inte kompenseras direkt vid generationsskiftet. Det är inte aktuellt förrän den dagen föräldrarna dör. Det är då den ska regleras. Men det är viktigt att ta höjd för den så det täcker halva arvet från mor och far, för är det något som sliter sönder en familj så är det en tvist i efterhand när syskon inte blivit kompenserade. Det är jättetråkigt och riskerar att relationerna för alltid blir förstörda. Så undvik sådana tvister och sen kan alla fira jul tillsammans även efter ett genomfört generationsskifte. Det är vår målsättning.