”Jag har sällan sett så stor skillnad mellan de höga och låga avkastningarna”

Nyckfullt väder med stora variationer har påverkat växtodlingssäsongen 2024. Men med grödor som mognat i omgångar har hanteringen gått väldigt bra.

Efter en blöt höst följt av en blöt vår, där vårbruket kom igång senare än normalt. Efter allt regn följde en torrare period i maj, som till en början gjorde att det tog tid innan det började gro. 

– När grödorna väl skulle vara uppe, så såg höstgrödorna rätt okej ut, men vårgrödorna såg inte speciellt bra ut. Efter det gick vi in i sommaren och i juni var det mycket regnigare och kyligare än det brukar vara, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen. 

Men vädret i juni gjorde enligt Mikael att vårgrödorna spottade upp sig på många håll och att höstgrödorna trots allt såg rätt bra ut. Och i sin skördeprognos trodde Lantmännens att årets skörd skulle landa på omkring 5,4 miljoner ton spannmål som motsvarar ett 5 årssnitt, baserat på att vårgrödorna å ena sidan presterade lite lägre än snittet, men höstgrödorna å andra sidan något bättre. 

Väldigt uppdelat

I år kom skörden i gång på allvar sista veckan i juli, med höstraps och en del vete. Men i år har den stuckit ut på så vis att den varit väldigt uppdelad.

– Det är inte ovanligt. Men det brukar skilja sig lite mer mellan södra Sverige och norr om Mälaren, men i år så var det knappt någon tidsskillnad när det gäller vete. Däremot har vi upplevt en större tidsskillnad mellan höstgrödor och vårgrödor. Så vi har inte tagit allting samtidigt. Först kom höstrapsen i södra Sverige och sen kom höstvetet i nästan hela landet och sen så har det varit ett litet uppehåll och sen så har vårgrödorna kommit, säger Mikael.

Hunnit med bra

Att grödorna mognat i omgångar har gjort att lantbrukarna kunnat koncentrera sig på vetet och kunnat vänta med vårkorn och havre. Och en del har kunnat etablera en höstrapssort mellan skördarna. Det har även varit till fördel för hanteringen.  

– Vi har haft rätt så korta köer och har hunnit med våra gårdshämtningar bra. Och i slutet av juli/början på augusti så var skörden rätt så torr, med låga vattenhalter. Så det gick snabbt att köra av det. 

Enligt Mikael har man sällan några problem med lagringskapaciteten. 

– Vi har en lagerkapacitet för att ta emot en skörd på 1,7–1,8 miljoner ton och när det blir fullt, vilket det blir på vissa orter, så säljer vi spannmålet på export under skörd. I stället för att flytta det till externa lager så är det bättre att sälja det under skörd och rabattera lite på priset som skördeförsäljning innebär. En extra hantering kostar mer än vad skörderabatten.

Kvalitetsmässigt så har proteinhalterna i höstvete hamnat rätt okej över lag. Men rymdvikterna år låga vilket inte brukar vara något problem på våra breddgrader. I slutet av augusti (den 28:e) hade man hunnit med att skörda ungefär 70 procent sett till hela landet, även om västra Sverige låg något efter på omkring 50 procent. Men i mitten av september någon gång räknar man med att vara färdiga, med undantag för en del vårraps kvar eftersom den är sist ut att bli mogen.