Hon lever sin dröm i en utmanande bransch

Jill Müller driver Bibrudens Biskafferi utanför Hässleholm och ser flera utmaningar för honungsbranschen samtidigt som hon lever sin dröm som professionell biodlare. Efter årets regniga sommar är hon orolig för att den svenska honungen ska tappa på marknaden.

Hon beskriver 2024 som ett katastrofår för svenska biodlare. Ett normalt år framställer Jill Müller omkring fem ton honung från sina 130 kupor. Efter årets blöta sommar kommer hon och sonen Christoffer, som är anställd sedan i våras, att kunna skrapa ihop i bästa fall två ton. 

− Jag har förstått att det är likadant på många ställen runt om i Sverige. Det som är kvar nu får bina äta upp själva som mat inför vintern, säger hon. 

Hur honungsmarknaden påverkas av ett kraftigt minskat utbud av svensk honung återstår att se.

− Det kan innebära att priset går upp, att många vill ha svensk honung och köper så länge det finns. Det kan också innebära att ”fuskhonungen” kommer att explodera på marknaden och att folk vänjer sig vid låga priser. Vi kan bara hoppas att konsumenterna smakmässigt känner att det finns tråkiga saker som kemikalier och färgämnen i fuskhonungen. Sådant som man egentligen inte vill betala för och inte vill äta, säger Jill.

Flera intäktskällor

Mer om den så kallade fuskhonungen senare. Sin egen honung säljer Jill i en självbetjäningsbutik hemma på villatomten i Bjärnum. Tre till sex kunder per dag handlar där för i genomsnitt 150 kronor per kund, berättar hon. Största delen av försäljningen sker dock på marknader, där Jill gör allt för att den gröngula loggan ska synas så mycket som möjligt. 

− Vi kan ha upp till 200 kunder på en marknadsdag. Maj är verkligen en marknadsmånad. I år sålde vi på 25 marknader bara i maj. Å andra sidan finns det bara tre marknader i juli i år, och i januari-februari är det ju alltid helt dött. 

Andra intäktskällor för Bibruden är exempelvis andelsbiodling, uthyrning av kupor och föreläsningar. Till våren ska Jill dessutom starta upp egna biodlingskurser.

− Det börjar i mars med att kursdeltagarna bygger sin egen bikupa och får ett eget samhälle som man ska sköta under hela säsongen. Det blir inte bara teori, utan man får lära sig hela processen. Det tror jag är superviktigt, säger hon.

Hon hittade rätt

Hennes egen biodlarkarriär började 2018 efter att företaget som hon arbetat på i 20 år blivit uppköpt och huvudkontoret flyttat till Frankrike. Jill var en av 30 som blev uppsagda och hon tog en kvällskurs i biodling.

− Jag lärde mig absolut ingenting. Men senare trillade jag över en yrkesutbildning och efter bara några veckor kände jag att jag hade hamnat rätt – jag skulle bli yrkesbiodlare, berättar hon. 

Redan under utbildningen startade hon sitt företag och invintrade 45 samhällen hennes första säsong. 

− Sedan dess har jag utökat för varje år, men jag stannar här. Jag hade kunnat ha ännu fler samhällen, men honungen ska säljas också och det är inte lika lätt, säger hon. 

Fuskhonung ställer till det

Hälften av all honung som säljs i Sverige är importerad och en hel del av den importerade honungen är så kallad fulhonung eller fuskhonung. ”Kinahonung” kallas den ibland i branschen, berättar Jill. Fuskhonungen kan till exempel bestå av honung som blandas med ris- eller majssirap. 

Äkta honung får inte innehålla några som helst tillsatser. Däremot får honung av olika ursprung och sorter blandas. Sveriges Radios program Meny rapporterade i oktober 2023 att i honung från Kina, världens största honungsexportör, fuskades det i 74 procent av de tester som EU-kommissionen samordnade under 2020 och 2021. 100 procent av honungen från Storbritannien var fuskhonung. Och så vidare. 

Den falska honungen dumpar priserna och riskerar att biodlare får lägga ner, vilket i sin tur leder till färre pollinatörer i landskapet. 

− Fuskhonungen tar mycket från svenska biodlare. Hade inte den funnits hade vi haft brist på honung. Tyvärr väljer konsumenter ofta att köpa billig fuskhonung, i många fall på grund av okunskap, säger Jill. 

Vad kan ni göra åt det? 

− Mer information. Vi måste prata med våra kunder, informera i skolor och på möten och samarbeta mer med lantbrukare och andra. Mest av allt önskar vi en lag om märkning med ursprungsland på burkarna. Nu står det bara om honungen kommer från EU-land eller icke EU-land.

Ska man vara misstänksam mot de billigaste burkarna på hyllan? 

− Personligen skulle jag säga att ju billigare honung desto mer skit är där i och desto mindre äkta honung är det. Det kan jag stå för. 

Viktigt att försäkra

Förutom kampen mot fuskhonung och klimatförändringar som påverkar binas levnadsvillkor, lever biodlare med en oro för stöld av kupor och sjukdomsutbrott i samhällena. Jills bisamhällen är försäkrade som ett tillägg i hennes företagsförsäkring och ger ersättning i händelse av stöld eller utbrott av exempelvis amerikansk yngelröta. 

− Vår största skräck. Det bildas en geggig sörja där ynglen ligger och bina mår jättedåligt. Sporerna kan överleva i 80 år och det kan sprida sig till vildbin. Enda sättet att bli av med det är att elda upp hela kupan. Det förekommer i Sverige men vi har inte drabbats än tack och lov, säger hon. 

Trots utmaningar i branschen hoppas Jill Müller att Sverige får fler biodlare.

− Biodling är oerhört viktigt. Vi behöver fler bättre utbildade biodlare som vet vad de håller på med. Väldigt många startar men har en dålig grund att stå på. Vi som har erfarenhet måste också bli bättre på att hjälpa de nystartade. Honungsbina är jätteviktiga för polli­neringen i vår natur, säger hon.