”Vi har ökat produktionen med två ton per ko”

Amanda Andersson och Oskar Henriksson är Arlas nordligaste mjölkleverantörer. Tillsammans driver de Näsgården i Skorped, Örnsköldsviks kommun. Sedan flytten norrut från Östergötland för tre år sedan har paret inte bara tagit kommandot över sitt företagande, utan även utvecklat gården till en attraktiv och trivsam arbetsplats.

Amanda och Oskar har lång erfarenhet inom lantbruk och tillsammans drev de en gård i Linköping åren 2015–2021. Men under den tiden kände de sig begränsade i sin verksamhet på grund av att de arrenderade gården.

– Vi ägde företaget, djuren och maskinerna men arrenderade själva gården. Vi saknade väldigt mycket att känna att det är vi som har kommandot för hur vi kan utveckla företaget, säger Amanda.

För att få större frihet och möjlighet att förverkliga sina idéer började Amanda och Oskar att aktivt söka efter en egen gård att köpa. Geografin var ingen begränsning och paret övervägde alternativ över hela landet, med målet att hitta gården som matchade deras önskemål, där de kunde fortsätta utveckla sin verksamhet utan de begränsningar som tidigare arrende innebar.

Till slut föll valet på en gård som inte var officiellt till salu, men som de lyckades förvärva genom sina kontakter. Framför allt var det gårdens unika förutsättningar och framtida möjligheter som avgjorde deras beslut.

– Potentialen här är stor, i Östergötland är det tätt mellan gårdarna och svårt att få mark. Här finns det mycket åkermark, mindre bebyggelse och gott om vatten. Så det är väldigt bra förutsättningar för mjölkproduktion, säger Oskar.

Från rundbal till plansilo

En av de största förändringarna som gjordes på Näsgården är att de gick över till att köra ett hackat system med plansilo, en omställning som inte bara påverkat arbetets omfattning utan även foderkvalitén samt gårdens resultat och ekonomi.

–  Det är en enorm förändring för oss på alla sätt. Vi har gått från 9–10 tusen balar per år, till att faktiskt hacka majoriteten, säger Amanda.

Tidigare tog skörden två veckor att genomföra, men med det nya systemet kan de köra in 300 hektar på bara fyra dagar.

En annan stor fördel med det nya systemet är den jämnare energinivån på fodret.

– Med plansilo har vi en jämnare energimässig nivå på fodret och det är samma hela tiden. De olika balpartierna kommer med olika kvaliteter och det kommer inte jämnt över året, säger Oskar.

Beslutet att byta system var enkelt att fatta tack vare deras tidigare erfarenheter.

– Vi har haft plansilo på vårat förra ställe och märkt vilket bättre foder vi fick och vilken effektivisering det blev. Men så började vi om här med massa rundbalar och insåg att logistiken tog väldigt mycket tid, säger Oskar.

– Nu går det dessutom att fodra djuren på halva tiden när vi kör plansilo. Och vi slipper plasten som var både en stor kostnad och ett arbete med att hålla rent, menar Amanda.

Byggde i fjol

Plansilon byggdes förra året och samtidigt köptes nya maskiner in för att komplettera gårdens maskinpark.

– Vi valde en självgående hack och två egna grönfodervagnar och hyr in extra vagnar och traktorer när det behövs.

När det kommer till byggnationen av silon, valde de en lokal firma från Gävle.

– De hade bästa erbjudandet. Och vi har varit och tittat på deras byggnationer på andra gårdar, säger Oskar.

För framtiden planerar de att eventuellt bygga ytterligare ett fack.

– Vi har tre fack för närvarande, ett för varje skörd, men vi kör mycket helsäd också så vi skulle behöva ett fack för det också, säger Amanda.

På små fält och kuperade områden som inte kan hackas kör de fortfarande med rundbal.

Högproducerande besättning

Sedan Amanda och Oskar tog över driften av Näsgården har de ökat koantalet från 240 till 280 mjölkande. Vilket är det maximala som den nuvarande stallbyggnaden kan hantera. På sikt överväger de att utöka antalet ytterligare, eftersom de har tillräckligt med mark för detta.

– Det vore jättespännande att ha mer djur framöver, säger Amanda.

Det nuvarande stallet har en rad utmaningar som att det har sex rader med liggbås men bara en rad med ätplatser. Därför har de jobbat väldigt mycket med fodertillgång så att alla ska ha mat exakt hela tiden.

I stallet använder de ett styrt system med grindar som djuren måste passera för att komma till mjölkningen eller fodret. Men ett fritt system, som de tidigare arbetade med, skulle passa dem bättre, menar de.

Trots dessa utmaningar har de lyckats uppnå en stor produktionsökning. På tre år har mjölkproduktionen ökat från 10 800 kilo ECM per ko till 12 800 kilo ECM.

Satsat på avel

En viktig del av framgången ligger även i den förbättrade avelsstrategin. De har fokuserat på att avla på de bästa djuren i besättningen genom att seminera dessa med könssorterad mjölkras för att få kvigor. Resten, cirka 60–70 procent av djuren, semineras med köttraser som charolais, vilket har lett till färre ungdjur och enklare hantering av kalvarna.

– Vi vill ha lagom många ungdjur, och de kalvar vi säljer är nästan bara köttrastjurkalvar, säger Oskar.

Detta har även resulterat i att de har kunnat ingå ett kontrakt med en uppfödare som köper kalvarna direkt, vilket sparar tid och resurser vilket har lett till en mer effektiv och produktiv verksamhet.

Attraktiv arbetsmiljö

Gården sysselsätter 8–9 anställda på heltid, men under de mest intensiva perioderna, som skörden, tar de in extra arbetskraft.

– Rekrytering är dock en utmaning, särskilt när tekniken utvecklas och ställer högre krav på kompetens. Att hitta personer med rätt inställning och vilja att lära sig blir allt viktigare, säger Amanda.

Arbetsmarknaden i Västernorrland är extra tuff, med en arbetslöshet som är 1,5 procent lägre än rikssnittet. En stark industri och skogsnäring gör konkurrensen om arbetskraft hård, därför strävar Amanda och Oskar efter att skapa en attraktiv arbetsplats.

 – Vi vill vara en arbetsplats där medarbetare känner sig trygga och kan utvecklas, förklarar Amanda.

Anställda i fokus

Verksamheten är uppbyggd kring de anställda, och Amanda och Oskar arbetar för att skapa en miljö där alla kan växa och bidra. De satsar på en modern och välorganiserad arbetsmiljö med investeringar i mjölkrobotar, automatisk utfodring och digitala system.

– Vi försöker ligga i framkant med utrustning som gör arbetet lättare och mer effektivt, säger Oskar.

Båda betonar vikten av att vara förändringsbenägna och ständigt förbättra verksamheten.

– Vi testar nya saker och ändrar det som inte fungerar. Våra medarbetare uppskattar att vara delaktiga i utvecklingen och se verksamheten bli bättre, säger Oskar.

Regelbundna måndags­möten uppmuntrar personalen att komma med idéer och lösningar, och målet är att vara en arbetsplats där medarbetarna både utvecklas och bidra till något större.

– Det är en jättekick att se när någon har energin och drivet att bli bättre, konstaterar Amanda.

Landat i Norrland

Flytten från söder har medfört en del förändringar för Oskar och Amanda. De har fått anpassa sig till det kuperade landskapet och den korta vårsäsongen.

– Det finns ingen vår, det går i princip från vinter till sommar. Så det vi tidigare hade två-tre månader på oss att göra – betessläpp, vårbruk och förberedelser för första skörd – måste vi nu klara av på fyra veckor.

I början av maj ligger det fortfarande snö, men då måste de börja med vårbruket för att hinna med första skörden i början av juni. Dessutom behöver staket sättas, djur släppas ut och alla maskiner förberedas.

Men trots utmaningarna med att driva en gård på nordligare breddgrader uppskattar både Amanda och Oskar de natursköna omgivningarna och den vackra sommaren vid Höga kusten. På fritiden utforskar de gärna området med sin husbil eller besöker vänner och familj. De tycker att framtiden för mjölkproduktion i Norrland ser lovande ut.

– Vi såg potentialen i Norrland när vi letade gårdar, och det finns faktiskt ännu mer potential än vi trodde från början, säger Amanda.

De ser Norrland som en plats med stora möjligheter för nya lantbrukare.

– I södra Sverige är det svårare ekonomiskt, men i Norrland kan man få en gård till ett väldigt bra pris med bra standard. Det är mycket lättare att komma i gång här, tillägger Oskar.

Deras råd till andra lantbrukare är att våga ta steget, tänka utanför boxen och överväga de möjligheter som finns i norr.