En oro för svensk livsmedelsförsörjning

Beredskapsveckan 2024 är igång, något som sätter extra fokus på svensk livsmedelsförsörjning. Enligt undersökningar från både Lantmännen och Skånemejerier finns en oro bland svenska medborgare att maten inte skulle räcka vid en krissituation.

Enligt undersökningen från Skånemejerier upplever var tredje svensk, 34 procent, en oro för en eventuell framtida livsmedelsbrist i Sverige. Och varannan svensk, 52 procent, svarar att de har lågt förtroende för svensk livsmedelsförsörjning, och dess möjligheter att förse hela befolkningen med mat i framtiden.

– Det är såklart tråkigt att förtroendet är lågt för den svenska livsmedelsförsörjningen. Särskilt i tider av osäkerhet är det viktigare än någonsin att inse dess betydelse för vårt lands beredskap och dess potential att bidra till den gröna omställningen, säger Cecilia von Perglas, vd på Skånemejerier, i ett pressmeddelande.

I undersökningen från Lantmännen visades liknande siffror, där svarade sex av tio att de är oroliga för att Sveriges mat inte skulle räcka till alla medborgare vid en krissituation.

– Att vi är importberoende och att bara varannan tugga är svenskproducerad är ett underbetyg till ett land med så goda förutsättningar, säger Magnus Kagevik, vd för Lantmännen, som menar att Sverige borde börja bygga upp beredskapslager av bland annat spannmål och insatsvaror till jordbruket.

Dålig kunskap

I Skånemejeriers undersökning framkommer det även att varannan svensk anser sig ha en liten kunskap om livsmedelsproduktion. Bland unga vuxna, i åldern 18–29 år, är det ännu fler. Hela 60 procent svarar att de har en liten kunskap.

– Det kan finnas ett samband mellan okunskapen, det låga förtroendet och oron. Vi behöver fortsätta öka förståelsen för den svenska livsmedelsproduktionens stora framtida potential. Inte bara vad gäller att förse oss med hälsosam mat, utan även de många mervärden den medför. Den svenska mejerinäringen medför till exempel ett stort hänsynstagande till miljön, en världsledande djuromsorg och arbetstillfällen lokalt, säger Cecilia von Perglas.

Mer information

Undersökningen från Lantmännen visade att var fjärde person vet inte, eller tror inte, att de själva kan hjälpa till att höja Sveriges självförsörjningsgrad. Två av tre svarade att de vill veta mer om hur man som medborgare kan bidra till landets självförsörjning av livsmedel.

– En robust livsmedelsberedskap – och ytterst en starkare krisberedskap – startar med ett konkurrenskraftigt och lönsamt svenskt lantbruk. Vi har en god dialog med politiker och om fler politiska beslut och investeringar genomförs, samtidigt som vi som marknadsaktör aktivt bidrar med kunskap och genomförande, har vi kommit långt. Kan vi dessutom kommunicera värdet av att välja svenskt och handla bondeägt, finns alla möjligheter. På så sätt kan vi tillsammans skapa en starkare krisberedskap, säger Magnus Kagevik.