Ny forskning: Så kan småskaliga lantbrukare öka sin lönsamhet
Är det möjligt att försörja sig på småskaligt lantbruk idag och hur når man tillräcklig lönsamhet? Det är frågor som två forskare vid Örebro universitet ska försöka besvara i ett nytt projekt.
Nina Hasche och Gabriel Linton, forskare i företagsekonomi, ska undersöka hur småskaliga lantbrukare i Sverige kan förnya sina affärsmodeller för att bidra till en mer hållbar framtid.
− Idag är det allra mesta i lantbruket anpassat för storskalig produktion, men vissa småskaliga lyckas. De säljer till exempel sina produkter på reko-ringar, driver café eller bed and breakfast på gården, samarbetar med restauranger – det finns många andra sätt att få inkomst än bara genom själva lantbruksproduktionen. Vilka affärsmodeller kan fungera för de här små lantbruken och hur kan man som lantbrukare tänka? Det vill vi utforska mer, säger Gabriel.
Dela sin kunskap
Projekttiden är tre år och första steget för forskarduon blir att skaffa sig en aktuell lägesbild.
− Vi ska intervjua ett tjugotal småskaliga lantbrukare för att förstå nuvarande situation. Hur ser affärsmodellerna ut? Vilka arrangemang och aktiviteter finns? Hur lägger man upp sitt arbete? Vi vill få mer kunskap, säger Gabriel.
Därefter kommer workshops med lantbrukarna att hållas, där målet är att deltagarna delar sin kunskap och lär av varandra.
Slutligen ska forskarna utveckla ett verktyg, en sorts mall, som kan hjälpa småskaliga lantbrukare, oavsett inriktning, att utveckla sin egen hållbara affärsmodell och därmed öka sin lönsamhet.
Sociala krav
I projektet kommer dessutom en konstnär att delta. Syftet är att öka kreativiteten under de workshops som ska hållas och att till slut presentera de vetenskapliga resultaten för allmänheten på ett pedagogiskt och engagerande sätt.
För att få lönsamhet i småskaligt lantbruk idag krävs enligt Gabriel nya affärsmodeller. Kraven på att hitta nya försäljningskanaler och att vara social och utåtriktad har ökat.
− Tyvärr, på ett sätt, är det så. Man måste vara mer av en entreprenör än lantbrukare traditionellt har behövt vara. Det är en tuff miljö att lyckas i. Att stå på reko-ringar ett par kvällar i veckan, sköta gårdens sociala medier, alltid svara i telefon… Det är inte alltid enkelt. Tanken med projektet är att lantbrukare ska lära sig av varandra, säger han.
Stärkt konkurrenskraft
Om tillräckligt många småskaliga lantbrukare förbättrar sin affärsmodell och når lönsamhet, kan Sveriges totala konkurrenskraft stärkas, tror Gabriel.
− Absolut! En del i hela den problematiken är att vi inte producerar tillräckligt mycket livsmedel lokalt och nationellt. Jag hoppas att verktyget som vi ska arbeta fram gör att även lantbrukare på mindre gårdar kan försörja sig på ett hållbart sätt. Och hållbart för mig i det här sammanhanget betyder ekonomiskt hållbart. Det miljömässigt hållbara får man ganska lätt i det småskaliga, så här är ekonomin mer i fokus, säger han.
− Det ska bli jättespännande att dra igång och komma ut på gårdarna och få höra mer om den dagliga verksamheten. Mycket av min tidigare forskning har handlat om start-ups och high technology-bolag – lantbruket har helt glömts bort känns det som. Det ska bli jättekul att göra något viktigt som inte brukar bli uppmärksammat, säger Gabriel Linton.