Lantbrukets skuldsättning minskar – för första gången på 2000-talet
Lantbruksbarometern rapporterar om en förbättrad lönsamhet i lantbruket och en ökad framtidstro. Samtidigt ger ränteläget ett större fokus på amorteringar än nya investeringar.
De svenska lantbrukarna upplever en bättre lönsamhet än i våras, och tror också på ytterligare
förbättringar när de blickar framåt. Sjunkande räntor och förväntningar om fler räntesänkningar har bidragit till den ökade optimismen. Det visar höstens Lantbruksbarometer som ges ut av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.
Förbättrad lönsamhet i lantbruket
Av de tillfrågade lantbrukarna upplever 44 procent att lönsamheten är ganska god eller mycket god, vilket är en ökning med 11 procentenheter jämfört med i våras.
Förväntningarna för nästa år är generellt något högre än nuvarande nivå. De driftsinriktningar som för närvarande har lägst upplevd lönsamhetsnivå, växtodlarna och nötköttsproducenterna, har en tro om förbättringar även om de fortfarande ligger på en negativ nivå. Både grisproducenterna och mjölkproducenterna ser positivt på lönsamheten om ett år även om mjölkproducenterna tror på en viss minskning.
Grisproducenterna är nöjdast med lönsamheten
Grisproducenterna upplever den bästa lönsamheten (indextal +74) av de driftsinriktningar som tillfrågats och ligger på den högsta nivån sedan våren 2017. Även mjölkproducenterna är över lag nöjda med lönsamheten (indextal +29), medan nötköttsproducenterna och växtodlarna är över lag negativa (indextal om -19 respektive -40). Samtliga driftsinriktningar uppvisar förbättringar sedan i våras.
Trendbrott för lantbrukets skuldsättning
I Lantbruksbarometern konstateras att för första gången under 2000-talet så minskar det svenska lantbrukets skuldsättning.
Det höga ränteläget under de senaste åren har gjort att många lantbrukare väljer bort nyinvesteringar och har valt att amortera, vilket har bidragit till att lantbrukarnas samlade skuldsättning under 2023 har minskat med 0,2 procent. Den totala skuldsättningen uppgick vid årsskiftet 2023 till 384 126 miljoner kronor, jämfört med 384 949 miljoner kronor vid slutet av 2022.
- Jag är oroad över att lantbrukets skuldsättning minskat då det innebär att utvecklingen och investeringarna avstannat, säger Filip Olsson, segmentchef Skog & Lantbruk på Ludvig i en skriftlig kommentar. För att vi ska ha ett långsiktigt företagande och svensk mat så måste vi ha ett lantbruk som ges rätt förutsättningar och som vågar och vill satsa.
Landshypotek tar marknadsandelar
Sparbankerna och Swedbank som tillsammans är de största finansiärerna till lantbruket minskar sin utlåning med en halv miljard till 127 467 miljoner kronor.
Landshypotek som är näst största finansiär ökar sin utlåning med drygt en halv miljard till 79 028 miljoner kronor.
Störst förändring sker hos Handelsbanken där utlåningen till lantbruket sjunker med drygt en miljard till 55 266 miljoner kronor.
%fnStyrtext(erik%