Minskning av vete och höstraps och ökning av baljväxter och potatis

Preliminära siffror från Jordbruksverket visar hur arealen av olika grödor förändrats mellan 2023 och 2024. 

Både arealen för raps och rybs minskade mellan 2023 och 2024. Vädret under hösten 2023 möjliggjorde inte höstsådd i samma utsträckning som året innan. Foto: Carolina Wahlberg

Spannmål

2024 var vete den dominerande spannmålsgrödan med totalt 477 700 hektar, trots att den minskade med 7 procent jämfört med 2023. Siffrorna kommer från Jordbruksverkets senaste sammanställning som anger att minskningen beror på att arealen höstvete minskat med 49 400 hektar samtidigt som arealen med vårvete inte ökat i samma utsträckning. Preliminärt står vete för 48 procent av den totala spannmålsarealen, varav 87 procent höstvete. 

Den näst största spannmålsgrödan är korn, som odlats på 293 000 hektar och därmed ökat med 7 procent jämfört med 2023. 93 procent av arealen består av vårkorn. Havre har också ökat med 10 procent jämfört med 2023 till 163 400 hektar. 

Från år 2000 har spannmålarealen minskat med 19 procent eller 231 900 hektar. Och fram till 2024 har arealen höstvete ökat med 17 procent. Även arealen vårvete har ökat med 31 procent sedan 2000. Men under samma period har vårkorn minskat med 31 procent och höstkorn har i stället ökat med 53 procent. Korn har minskat med 29 procent och havre med 45 procent.


Baljväxter

2024 består 87 procent av baljväxtarealen av ärter och åkerbönor, 12 procent av konservärter och resterande areal (1 procent) används till bruna bönor som odlas på Öland och Gotland. Ärter (ej konservärter) är den största grödan i gruppen på totalt 25 800 hektar 2024. 

Jämfört med både 2000 och 2010 har arealen med baljväxter ökat. Ökningen har varit 11 900 hektar respektive 3000 hektar. Kategorin ärter, åkerbönor med mera har ökat med 6 400 hektar till 42 500 hektar sedan 2010. 
 

Potatis och sockerbetor

Arealen har ökat med 1 100 hektar (5 procent) jämfört med 2023, tack vare en ökad areal av stärkelsepotatis. Matpotatis består av 7 procent färskpotatis, cirka 1 000 hektar. Det är en ökning med knappt 400 hektar sedan året innan. När det kommer till sockerbetor minskade istället arealen, dock med enbart 1 procent, till 400 hektar.
 

Raps och rybs

Tillsammans minskade arealen för raps och rybs med 22 procent från 2023 till 2024, eller 26 600 hektar och landade på 96 000 hektar. Främsta orsaken är att arealen med höstraps minskat, troligen på grund av att vädret 2023 inte möjliggjorde höstsådd i samma utsträckning som året innan. I år har istället arealen vårraps och vårrybs ökat med 5 800 (48 procent) respektive 300 hektar (25 procent). 2024 består 79 procent av arealen, eller 76 100 hektar av höstraps. Arealen höstrybs minskade med 47 procent till knappt 300 hektar. 
 

Vall och grönfoder samt träda

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoderväxter samt slåtter- och betesvall. Den totala arealen vall och grönfoderväxter är i år 1 129 100 hektar. En ökning på 12 000 hektar jämfört med året innan. Den största gruppen, slåtter- och betesvall, har ökat med 10 000 hektar till 1 050 600 hektar och motsvarar 93 procent av den totala arealen. Sett över tid så har den totala arealen vall och grönfoder minskat med 34 600 hektar (-3 procent). 

Grönfoderarealen minskade med 2 400 hektar jämfört med 2023, till 43 700 hektar och arealen majs har i stället ökat med 4 400 hektar till 34 800 hektar (15 procent). Det är den största arealen med majs sedan grödan började redovisas separat 2008.

Mark i träda har ökat med 16 200 hektar (14 procent) jämfört med 2023, troligtvis på grund av att det under 2023 var tillåtet att odla på träda men inte längre under 2024. 

Detta är preliminära siffror från Jordbruksverket

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 24 oktober 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste