Tips för att anlägga skogsbilväg

Står du inför en avverkning och funderar på att anlägga en skogsbilväg? Sven-Eric Dahlson, skogsrådgivare på Hushållningssällskapet, ger tips och råd om hur man ska gå till väga och vad som är bra att tänka på. 

En av de vanligaste anledningarna till att man väljer att anlägga en skogsbilväg är enligt Sven-Eric att man står inför en slutavverkning, och kommer få långa terrängtransportavstånd från det avverkade området ut till befintlig skogsbilväg. 

– Det är för att sänka skotningskostnaderna som man vill anlägga en ny väg. Men också för att ha till framtida tillsyn, jakt eller den vanliga skogsvården. Om man ska röja är det lite lättare om man har en skogsbilväg att ta sig fram på, än att behöva gå långt.

Samråd med Skogsstyrelsen

Om man står i planerna att anlägga en skogsbilväg är det första man bör göra enligt Sven-Eric att räkna ut hur stor den nydragna vägsträckningen kommer bli.

– Om den avverkade väggatan uppgår till mer än ett halvt hektar så är det anmälningsplikt till Skogsstyrelsen som slutavverkning. 

Oavsett hur stort eller litet vägbygget man planerar för, så är det vanligt att i början av processen ta ett samråd med Skogsstyrelsen. 

– Det är alltid bra att ta en första kontakt och berätta att ”nu planerar jag att göra en skogsbilväg här” och höra vilka tankar de har eller om de ser några hinder. Som en säkerhetsåtgärd, så det inte kommer något surt i efterhand som myndigheterna inte godkänt eller haft insyn i.

Exempel på hinder skulle kunna vara kulturlämningar eller att vägen planeras på eller vid en våtmark, i så fall kan det vara bra att dra vägen över ett annat område. 

– Det kan också finnas känsliga vattendrag. Då kan det vara tillståndspliktigt och att man måste anmäla till länsstyrelsen. Det är oftast om det är vattendrag där det är mer flöde än ett vanligt dike, säger Sven-Eric och fortsätter:

– Men tar man samrådet med Skogsstyrelsen så gör de en första bedömning, så då behöver man inte själv fundera på om man behöver kontakta länsstyrelsen. 

Torra och höga partier

När man planerar var vägen ska gå finns det fler saker som kan vara bra att tänka på. Bland annat att inte lägga vägen i för brant terräng. 

– Det är lätt när man går per fot att man inte tycker att det är så farlig lutning, men när man väl får till en väg så kan man uppleva att det är ganska så brant.

Det är också bra att följa torra och höga partier i terrängen, samt att ta reda på om man har material i skogsmarken som går att bygga vägkropp av.

– Det är en fördel. Det kan exempelvis vara sandig moig morän. Lera är ju inte alls bra i stället. Om man känner att man själv inte behärskar att ta ut vägsträckningen så kan man ta hjälp med det.

Något som också kan vara bra är att se om det finns någon granne som också skulle kunna ha nytta av vägen, och som vill vara med i bygget. Eller om man av någon anledning behöver dra vägen över någon annans mark. 

– Då kan man dela på kostnaderna, eller om man själv bidrar lite mer för att kunna ha möjligheten att få till en väg. Men då bör man även upprätta vägservitut korsvis mellan båda fastigheterna, och även ett skötselavtal. 

En storlek större

När man bestämt hur vägen ska gå, är det dags att påbörja anläggningsarbetet i skogen.  

– Då har man som regel tagit kontakt med en gräventreprenör som ska göra jobbet och i samråd med gräventreprenören tittar man på var man ska lägga trummor, säger Sven-Eric och fortsätter: 

– Är det fråga om trummor så kanske man ska tänka en storlek större än vad som kanske är behovet just nu, med tanke på exempelvis ökade regnmängder under höstar och vintrar framöver som kommer med klimatförändringar. Så man dimensionerar för större vattenflöden än vad man har i dagsläget. 

Anlägger man en väg med branta och djupa diken bör man enligt Sven-Eric tänka på att bygga avfarter in till skogsbestånden där man ska ha basvägar. 

– Då kan det som regel krävas trummor, bortsett från ställen där vägen eller diket ligger på högsta punkten.

Det kan också vara bra att tänka på att planera in några ställplatser och vändfickor. 

– Så man kan komma undan med bil och fordon och kanske ställa någon huggarkoja för framtida gallring och avverkning. Så små fickor med jämna mellanrum efter vägsträckan, med kanske 300 till 400 meter mellan varje, säger Sven-Eric och fortsätter: 

– Sen ska man inte missa att planera så det finns bra ställen för framtida avlägg för virke, men det brukar lösa sig av sig själv när man väl ska avverka. 

Ska den nya skogsbilvägen anslutas till befintlig väg så bör man stämma av det med den ansvarige för den vägen. 

– Är det en allmän väg så vill Trafikverket ha åsikter i fallet. Är det till vanlig mindre grusväg så kan det vara en vägsamfällighet som man behöver kontakta för att få klartecken.

Nollmaterial låser

Sven-Eric berättar att när vägen väl ska anläggas är det vanligast att man först lägger ett bärlager med lite grövre material. Det kan vara fraktioner mellan 0-90 mm, eller lite lägre 0-60.

– Att man har med nollmaterial är för att det ska sätta sig bra. Nollmaterialet låser de större gruspartiklarna.

Därefter väljer de flesta att lägga ett slitlager, med lite finare material.

– Fördelen med det är att man kan skrapa vägen utan att skrapa upp de här stora bergkrossbitarna. Har man lagt dem till rätta, så de ligger platt, och sen kommer och skrapar upp dem så är det lätt att vägen blir väldigt guppig, säger Sven-Eric och fortsätter: 

– Så lägger man ett slitlager på 0-18, 0-20 eller 0-32 så kan man skrapa vägen och hålla den fri från ogräs och trädplantor, som har en förmåga att gro i vägbanken. Förutom att skrapa vägen så bör man slå vägkanterna för att hålla sly och gräs borta. 

När vägen väl är klar är det en fördel om den får vila en vinter, innan man kör på den. Detta för att materialet ska hinna sätta sig ordentligt. 

– När man grävt och byggt upp en vägkropp så har man byggt in ganska mycket luft. Vinter och tjäle brukar göra så att det sjunker ihop och packar ihop sig ytterligare, så då kan man ta hjälp av det. Men om man anlägger vägen på våren och ska köra på sommaren, måste man packa ordentligt, med en vält eller liknande, säger Sven-Eric och avslutar: 

– Om man inte vill att folk ska ut och köra på vägen så är det bra att stänga av vägen med en bom eller lägga ett träd över, som hindrar trafik att komma in och köra innan vägen satt sig ordentligt. 

Är det några speciella regler och lagar man bör ha koll på?

– Om man tar ett samråd med Skogsstyrelsen så behöver man nog inte tänka så mycket, då ska de se till det. Men annars är det här med Kulturmiljölagen, så man inte är och petar i några stenrösen när man drar fram sin väg. Sen är det även miljöbalken med vattenfrågor. Det är det som brukar beröra vägbyggen. 

Finns det några vanliga fällor att fastna i?

– Det är väl kanske att göra vägen tillräckligt bra, så den är tillgänglig för lastbil med släp och har bra vändplatser. Så man inte får avdrag på virkesleveranser på grund av att man inte har tillräckligt bra vägstandard. När man ändå anlägger en ny väg så kan man se till att den håller högsta klass. Men det får man göra som man själv vill.