Högsta livsmedelspriserna på 18 månader

FAO:s index för världens råvarupriser för livsmedel har fortsatt stiga och är på sin högsta nivå under de senaste 18 månaderna. Endast index för kött visade på en lägre nivå.

En lägre produktionsnivå för palmolja samtidigt som vi är på väg in i en säsongsmässig nedgång får priserna på olja att stiga. Foto: Mostphotos

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO:s,  index för världens råvarupriser på livsmedel steg till sin högsta nivå på 18 månader i oktober. Indexet ökade 2,0 procent jämfört med september och 5,5 procent från dess värde för ett år sedan. Ändå ligger indexet 20,5 procent under sin topp i mars 2022.

Vegetabiliska oljor dyrare

FAO:s prisindex för vegetabilisk olja steg med 7,3 procent i oktober, och nådde en tvåårshögsta som ett resultat av stigande noteringar för palm-, soja-, solros- och rapsolja, främst drivet av oro över produktionen. Främst är det produktionen av palmolja som oroar men det är även en lägre produktion av raps- och solrosolja.

Samtidigt steg spannmålsprisindex med 0,9 procent, lett av stigande exportpriser för vete och majs.

Stigande mjölkpris, lägre köttpris

FAO:s mejeriprisindex steg med 1,9 procent i oktober, i genomsnitt 21,4 procent över sin nivå samma tid förra året. Ökningen drevs främst av högre internationella ost- och smör­priser, medan noteringarna för mjölkpulver minskade.

Köttprisindex sjönk med 0,3 procent från september, främst på grund av lägre priser på griskött till följd av ökade slaktnivåer i Västeuropa.

Världspriserna på fjäderfä sjönk något i oktober, medan priserna på nötkött ökade måttligt.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 20 november 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Öppna dörren för framtiden

Krönika: Medelåldern på svenska bönder är hög. Nästan 40 procent av jordbruksföretagarna är över 65 år enligt siffror från SCB. Andelen äldre företagare ökar medan det totala antalet företagare minskar. Just här i norra Sverige blir det så tydligt när en bonde försvinner från en by för helt plötsligt kan det börja bli många mil mellan gårdarna. Antalet betande mular sjunker och vi står mer ensamma än någonsin, på flera sätt. Husen på gårdarna är lågt värderade, man väljer att bara stänga ladugårdsdörren när skulderna är betalda, bo kvar (eller ha kvar som ett sommarställe) och marken läggs i träda och putsas varje år. Den jordbrukspolitik som drivit den utveckling vi sett sista halvseklet, är en stor del av vad som står i vägen för framtidens möjligheter till en svensk livsmedelsproduktion.

 

Kommentera