143 procent, imponerande!

Krönika. Äntligen! Så brukar det ju heta i Nobelsammanhang och nu finns det anledning att utropa samma entusiasm kring biogasen. Till slut kom det ett besked i linje med Europeiska kommissionens ursprungliga ställningstagande från 2020. Den svenska skattebefrielsen för biogas bedöms förenlig med EU:s regler för statligt stöd och nu kan vi hoppas på förnybar investeringsvilja för klimatets skull. Biogas är ”da shit”, i dubbel bemärkelse.

Om man använder biogas från gödsel som drivmedel blir den genomsnittliga växthusgasminskningen 143 procent enligt en sammanställning från Energimyndighetens ”Drivmedel 2022”. Hur kan det bli så här bra? Jo, metanutsläppen som uppkommer vid konventionell gödselhantering minskar vid rötningen, vilket bidrar till den extra positiva effekten. Som om detta inte vore nog, biogödseln som bildas blir en effektiv växtnäring som är lätthanterlig och som delvis kan ersätta mineralgödsel för att återföra viktiga näringsämnen. Enklare spridning, mindre transporter, högt växtnäringsvärde och dessutom lokal cirkulär energiproduktion med minskad sårbarhet vid externa störningar i elproduktionen.

RePowerEU är den plan som kom till för att minska gasberoendet från Ryssland, öka energibesparingarna och öka satsningarna på förnybar energi. Kommissionen har avsatt cirka 300 miljarder euro för att finansiera denna plan. För biogasen har produktionsmålet till 2030 fördubblats och nu är målet att producera motsvarande 350 terawattimmar (TWh). I Sverige produceras idag 2,3 TWh. Genom att utnyttja livsmedelsavfall och gödsel skulle Sverige kunna producera 7 till 10 TWh, vilket också är i linje med produktionsmålet för 2030 som föreslagits i Biogasmarknads­utredningen från 2019. Förhoppningsvis kommer den inhemska produktionen nu att öka då intresset för produkten finns. I Sverige har biogas­användningen ökat med 113 procent sedan 2015, men den svenska produktionen har bara ökat med 16 procent.

Det krävs dock stora investeringar för att nå målen och lönsamheten är beroende av investeringsstöd likt Klimatklivet. Med långa avskrivningstider behöver förutsättningarna dessutom vara givna över lång tid för att lantbrukarna ska våga satsa. Förhoppningsvis kommer viljan från EU att satsa på biogas och förslaget på att öka biogasstödet i Sverige de kommande åren bidra till att fler vågar satsa på biogasanläggningar.

Med tanke på alla positiva effekter kan vi hoppas att de idag 74 gårdsanläggningarna i Sverige för produktion av biogas av gödsel blir fler. Det vore ju skitbra!

Rolf Åttingsberg

Handelsbanken