Ny broschyr: Så ska lantbruket förbereda sig för kris eller krig

Torka, översvämning, elavbrott eller situationer med krig och stängda gränser är företeelser som kan komma att påverka Sveriges livsmedelsproduktion och självhushållning.

För att lantbrukare ska kunna stärka sin beredskap och motståndskraft har nu Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tagit fram broschyren ”Om krisen eller kriget kommer - till Sveriges lantbruksföretagare”.

Hugo Malm är folkbildare, föreläsare och författare till den nya broschyren. Enligt honom är det inte självklart för alla att lantbruket har en särställning i tider av kris eller krig. Men Sveriges lantbruksföretag utgör en viktig del i det svenska totalförsvaret. Och ju bättre förberedda företagen är, desto bättre kommer hela landet att klara av svåra påfrestningar.

– Om inte lantbruket fungerar så har vi i värsta fall svält. Att klara sig utan el är väldigt jobbigt, men utan mat klarar vi oss inte, konstaterar Hugo i ett pressmeddelande från SLU.

Annorlunda situation idag

Med kommande klimatförändringar väntas extremväder bli vanligare och risken för väpnade konflikter har också ökat. Redan under kalla kriget präglades svenskt lantbruk av fler, men mindre företag som då var utspridda över landet. Situationen idag ser helt annorlunda ut, med färre och större jordbruksföretag, mest koncentrerat till landets södra delar, som dessutom ska försörja en betydligt större befolkning. De beredskapsstrategier som var aktuella i slutet av 1980-talet är därför heller inte längre relevanta.

– Att som enskild lantbrukare veta hur man ska förbereda sig för allt från skogsbränder till krig är otroligt svårt, säger Hugo.

Checklistor för företagarna

Under året har Hugo arbetat intensivt med att producera den första broschyren i modern tid som handlar om hur lantbruket kan rusta sig för oroliga tider och olika sorters kriser, så som olyckor, extremväder, cyberattacker och militära konflikter.

– Den ska först och främst användas på gårdsnivå, av de som producerar våra livsmedel. Man kan kolla av checklistor, se över vad man kan göra på gården och vad man kan göra ihop med grannarna. Det handlar om ett sätt att tänka men även om praktisk handling, berättar Hugo.

Som företagsledare behöver man kunna hantera många olika former av risker och samtidigt utveckla den potential som finns för förbättringar. Med en bra företagsledning i grunden ökar beredskapen i företaget.

Broschyren går nu att läsa på SLU:s och SVAs hemsidor och kommer även att delas ut på Jordbruksekonomisk konferens i Uppsala den 27 november.