”Ett fint exempel där tre svenska företag går ihop, ökar livsmedelsproduktionen och skapar ökad lönsamhet för alla tre.”

Sveriges första storskaliga agrivoltaiska park har invigts i Hova utanför Mariestad. Erik Martinson från Svea Solar berättar mer om projektet som är ett samarbete med Ekoväx 

Vilka fördelar ser du med ett agrivoltaiskt system?

– Det handlar framför allt om att komma bort från konflikten kring hur vi använder marken. Vi behöver både grön energi och god livsmedelsproduktion. Genom att bygga på bra jordbruksmark kan vi fortsätta bruka den på rätt sätt. Vi tror att vi kan nå över 90 procent av markanvändningen, kanske upp till 95. 80 procent som i detta fall är en konservativ uppskattning och lätt att uppnå, säger Erik Martinson.

Hur menar du att man fortsätter bruka den på rätt sätt?

– Vi kan minimera den mark som inte kan nås av maskinerna, vilket innebär att vi kan använda nästan hela ytan för samma bruk som tidigare, för att odla raps, vete eller vall.

Det finns de som ifrågasätter denna metod. Hur motiverar du att använda åkermark för solpaneler?

– Vi ser det som en kombination av lösningar. För att nå den mängd energi vi behöver i Sverige måste vi producera både på tak och mark. Dessutom bygger vi parker på betesmark, som i Sjöbo exempelvis, där betande djur kan öka markens produktivitet.

Hur gick diskussionen med Ljusgårda?

– Vi kontaktade Ekoväx först och diskuterade hur vi skulle få till detta. Ljusgårda var intresserade av att minska sitt klimatavtryck, och tillsammans kan vi nu producera mer livsmedel än tidigare med samma markanvändning. Det är verkligen ett exempel på hur tre svenska företag går ihop, ökar livsmedelsproduktionen och skapar ökad lönsamhet för alla tre.

Kan det finnas någon negativ inverkan på jordbruket?

– Vi kan inte utnyttja 100 procent av marken, men vi kan komma väldigt nära. Så det är väldigt liten del som inte används till odling om vi gör på rätt sätt.

Vad krävs från er del?

– För att ta emot el behövs en anpassad elanslutning. I södra Sverige, i elområde 3 och 4, finns det elbrist, medan det längre norrut finns överskott. Där är det naturligt att addera lokal produktion för att använda elen direkt i nätet. Det krävs även tillgång till mark från en markägare och tillstånd från länsstyrelsen. Generellt är opinionen positiv till solenergi, särskilt jämfört med vindkraft, som har problem med ljud och skuggning. Visst, du ser solparken, men den låter ingenting och den stör väldigt lite.

Vem tjänar mest på detta?

– I det här fallet skulle jag säga alla tre parter. Vi ska ju se till att bygga långsiktiga projekt som är lönsamma för oss samtidigt som vi behöver ha partners. Det är omöjligt för oss att göra en sådan här affär om inte markägaren har en bra affär också, för de är de som avgör om det blir projekt eller inte. Jag tror det är få projekt som en lantbrukare kan göra som skapar mer lönsamhet än att addera solpaneler.

Kan man kalla det ett nytt inkomstben för lantbrukare att stå på?

– Absolut, och det är just det som är det fina med det här. Vi använder marken på ett bra sätt, fortsätter med livsmedelsproduktionen, och ser samtidigt till att öka lönsamheten för markägaren. Det gynnar både oss, i det här fallet Ljusgårda och såklart lantbrukaren själv.

Hur visar ni att ert projekt både förbättrar miljön och ökar lönsamheten för lantbrukarna?

– Vi måste bevisa att produktionen är bra och fungerar som den ska. Det ligger på oss att säkerställa att systemet är lönsamt och hållbart för både oss och lantbrukarna. Vi är djupt involverade i att övervaka och optimera produktionen, och när vi kan visa konkreta resultat kommer fler lantbrukare att vara intresserade av att delta i liknande projekt.

Vad skulle du säga till skeptikerna?

– Det handlar om att driva på en omställning där vi får både grön el och ett effektivt lantbruk. Om vi inte gör detta tillsammans kommer vi att ha en mindre stabil plattform i Sverige.