Drever 120 fixar arbetet i fält – utan förare

Företaget Traktorarvid håller på att utveckla den autonoma och eldrivna jordbruksmaskinen Drever 120 som är tänkt för tunga dragarbeten. 

För att maskinen ska klara arbetet på fältet själv mäter man in de åkrar man vill köra på, inklusive brunnar, åkerholmar och stenar, och lägger till redskapen som ska användas i datorprogrammet. 

– Sen utifrån det skapas planeringar där maskinen räknar ut hur den ska köra så effektivt som möjligt. Sen följer den spåren med hjälp av ett gps-system, berättar Jonas Engström, medgrundare och CTO på företaget.

Maskinen kan köra i max 12 kilometer i timmen, och är utrustad med kameror runt om för att man i realtid ska kunna ha koll på vad som händer på fältet. Med hjälp av en lasersensor i fram samt klämlister runt om på både maskin och redskap så stannar maskinen om något kommer i vägen. 

Får den köra själv på åkern?

– Ja. Vi har tillsammans med RISE kommit fram till att den klassas som maskin, och då är det något som kallas för maskindirektivet som styr. Då finns det standarder som vi kan luta oss mot för att kunna CE-märka den. 

Mellan fälten transporteras maskinen genom att dras som en vagn av en traktor.

Batteribyte

Drever 120 drivs med batteri, och vid tungt arbete som med en 3 meters kultivator beräknas ett batteri hålla fyra till fem timmar. Att förse en eldriven maskin med energi ute i fält kan vara en utmaning, men det har företaget löst med hjälp av ett batteribytessystem. 

– Man har ett batteri som står på laddning hemma på gården, och sen kör maskinen med det andra batteriet. Sen byter man plats på dem med hjälp av hjullastare med pallgafflar. Fördelen blir att man då minskar stilleståndstiden för maskinen, det är bara batteribytet som kanske tar några minuter. Sen kan den köra vidare. Man behöver inte heller snabbladda batterierna, så man får en jämn belastning på elnätet. 

Man kan även koppla in båda batterierna i gårdens elsystem. 

– Och ha dem som energilager och nödkraft. Det är ganska mycket batteri, det är fyra ton batteri med en halv megawatt-timme total kapacitet.  

Flera fördelar

Det finns enligt företaget flera fördelar med maskinen, jämfört med att köra med traktor. En är att storlek på maskinen blir mindre vilket minskar risken för markpackning. En annan fördel är att man slipper fossila bränslen. 

– Det är bra ur klimatperspektiv, men det är också en ekonomifråga. Det är framför allt dieselkostnaden som minskar, men även förarkostnader, säger han och fortsätter: 

– I de beräkningar vi har gjort med den här maskinen, på en 800 hektars spannmålsgård, så blir totalkostnaden 20-30 procent lägre jämfört med en stordragare.

Maskinen kommer att väga runt fem ton. 

– Lättare kan den inte vara, för då kan den inte dra något. Vi tror att en tre meters kultivator är lagom stor för den här. Så det blir mindre än vad många har idag, men det är många fördelar med det också. Som att redskapet blir billigare och att hela maskinsystemen blir väldigt mycket lättare än dagens stordragare. 

Vilka lantbrukare kommer behöva en Drever 120? 

– Alla behöver en! Nej men nu i början så tror vi att det är hyfsat stora spannmålsgårdar, som kanske har en stordragare idag. De kanske har en 400 hästars traktor med stor kultivator, och då skulle de kunna byta den mot en sådan här och det är ungefär samma kostnad i investering. Vi tänker att den här kan nå ungefär motsvarande kapacitet genom att köra fler timmar per dygnet och en längre säsong. Den här kan ju köra medan du tröskar eller gör annat. 

Jonas tillägger att om batteripriserna går ner kan det även bli mer aktuellt för mindre gårdar, och att de även funderar på om man kan utveckla olika affärsmodeller för batterierna. 

– Att någon kanske äger batterierna och hyr ut till lantbrukare, eller tvärt om.

Jonas berättar att nästa steg är att testa maskinen under nästa år. Därefter är planen att börja med fem maskiner i en förserie, och sälja dem till intresserade gårdar. 

– Sen något, eller några år senare, så ska vi komma igång med serieproduktion i lite större volymer.