Lantmästarringen banar väg för en jobbsäker framtid

Krönika: Alnarps finaste, mest traditionella och mycket välbesökta sittning ”Gåsaboston” är till ända. Förutom att det var mycket trevligt så tar jag med mig flera intressanta samtal med redan examinerade lantmästare och lantmästare som under kvällen fick motta sina ringar.

Efter att vi juniorer i vanlig ordning skött oss exemplariskt efter en väl genomförd och lyckad sittning på Alnarp kan vi nu kanske luta oss lätt tillbaka innan förberedelserna inför Lucia drar i gång. ”Gåsaboston” är en av de mest traditionsenliga festerna på Alnarp med över 300 sittande gäster som ska serveras trerätters med tillhörande dryck.

Festen är inte vilken som helst, utan de lantmästarstudenter som under våren färdigställt sina studier på Alnarp ska få ta emot sitt bevis på att de förtjänar titeln som lantmästare i form av en ring framför anhöriga, vänner och andra blivande lantmästare. När man fått sin ring och examensbevis kan man titulera sig som en lantmästare med antingen inriktning mot företagsekonomi eller lantbruksvetenskap.

Framtiden för de nyexaminerade lantmästarna har för många dock börjat långt innan ringen tagits emot. Arbetsgivare jagar personer med kunskap inom den agrara näringen och därför har lantmästarna ofta klart för sig redan innan de slutar på Alnarp var de ska jobba. Det behövs fler som förstår, verkar och vill arbeta i och för en av Sveriges viktigaste branscher, livsmedelsbranschen.

De flesta i min klass har någon typ av lantbruksverksamhet hemma och utbildar sig för att framgångsrikt kunna driva sin familjegård vidare som egenföretagare efter kommande generationsskiften. De finns även dem som har tänkt att driva familjegården på deltid samtidigt som man tar en kul tjänst som exempelvis maskin- och redskapssäljare, rådgivare för växtodling eller animalieproduktion, journalist, redovisningsekonom eller driftsledare på ett lantbruksföretag.

Att jag själv har hamnat på Alnarp är nog egentligen ingen slump eftersom mitt intresse för branschen är stort, men också det faktum att jag har Alnarpsgener från 1886. Min morfars farfar, Albin Hidén, läste den då 1-åriga agronomutbildningen här. Senare flyttade agronomutbildningen till Ultuna för att ge plats åt lantmästarna. På Alnarp skulle senare min egen farfar, farbror, morbror och pappa avlägga sin lantmästarexamen. Uppmuntran hemifrån har därför såklart varit påtaglig men inte tvingande.

Jag har valt lantmästarprogrammet för att få en så bred utbildning som möjligt som ska ge mig god kunskap inom de ämnen som jag tycker är kul och samtidigt vidga mina vyer. Jag har alltid varit en praktiker men att kunna kombinera praktiken med teorin tror jag kommer ge nya perspektiv på saker som annars känts självklara.

En annan extra stor gåva man får genom utbildningen är kårlivet som skolar oss socialt genom att vi hela tiden arbetar som ett lag för att lösa problem och färdigställa projekt med en god kamratanda i fokus. Detta bygger relationer och drivkraft samtidigt som man blir väldigt duktig på att arbeta i grupp för att snabbt lösa problem.

Har du inte redan börjat kolla vad som krävs för att ansöka till hösten så är det läge nu! Sök! Missa inte chansen att bli en lantmästare.

Valdemar Jensen
Lantmästarstudent