Vad känner du till om Bovaer?

Jordbruksaktuellt frågade Rebecca Danielsson, forskare vid SLU vad hon känner till om fodertillsatsen Bovaer. 

Enligt Rebecca Danielsson har de studier som gjorts hittils med Bovaer inte visat sig ha några negativa effekter på kors hälsa, men än så länge vet man inte hur det påverkar över längre tid. Foto: Carolina Wahlberg

 

Artikeln har uppdaterats. 

 

Jordbruksaktuellt har intervjuat Rebecca Danielsson, forskare inom näringslära idisslare vid SLU, Institutionen för tillämpad hurdjursvetenskap och välfärd för att ta reda på vad man faktiskt vet om fodertillsatsen Bovaer. 

I strävan att minska metanemissionerna hos idisslare har det under cirka 20 års tid gjorts tester med olika preparat och deras effekter på metan. Och med tiden tog man fram det kemiska preparatet 3-NOP som är den aktiva substansen i fodertillsatsen Bovaer.

Rebecca Danielsson, forskare vid SLU, Institutionen för tillämpad hurdjursvetenskap och välfärd. Foto: Madeleine Rapp

– Forskarna förstod tidigt att man behövde blockera själva metanbildningen och då tog man fram det här preparatet som gör att metanbildning inte kan ske i samma utsträckning. 

I cirka 10 års tid har man gjort en mängd olika försök och studier kring hur substansen fungerar och vilka effekter den har på mjölkkor. Och när man har en ny fodertillsats i Europa så måste den först godkännas av EFSA (European Food Safety Authority). De har specifika krav på hur dessa studier ska se ut, för att man ska kunna säga att det här är säkert för konsumenten. År 2021 kom sedan EFSA ut med ett positivt utlåtande som sade att de rekommenderade givorna inte ska utgöra någon risk för konsument, säger Rebecca och fortsätter.

– Man ska komma ihåg att EFSA inte har godkänt någonting, de har ju bara kommit med ett positivt utlåtande. Men det har godkänts av EU-kommissionen. Sen är ju det en tolkningsfråga. Man får inte skriva att EFSA har godkänt, det är viktigt att ha med, betonar Rebecca. 

(För förtydlgande så kommer EFSA med ett utlåtande och sedan är medlemsländerna att fatta beslut genom röstning i EU-kommissionen.)

Enligt Rebecca har de studier som gjorts hittills inte visat på några negativa effekter på korna. Men det man har sett är att det bildas en annan metabolit när substansen når vommen på kon som kallas NOPA (3-nitrooxypropionic acid). Men enligt EFSA har det hittills bara hittats i väldigt låga nivåer i mjölken och vävnaden på korna, så låga att det ligger under gränsvärdet för vad som är godkänt. Men enligt Rebecca finns det ändå en del som oroar sig över att låga spår av NOPA hittats i mjölken.

– Man vet inte vad man tycker om att man ska in och mixtra i kornas vom och sen blir man osäker som konsument om det är säkert att dricka de här mjölkprodukterna. 

Vet man hur det påverkar korna och mjölken i längden?

– Jag vet att man har gjort hel-laktationsstudier, men jag vet också att man inte följt det längre än så till nästa laktation. Men det har inte heller vad jag vet rapporterats något om att kor skulle ha reagerat negativt av det här. Men jag tror fortfarande att konsumenten känner att det finns fler frågor.

Vad tänker du om det här?

– Det blir ju väldigt fokuserat nu på att minska metanemissionerna och har man ett preparat som funkar och man kan utesluta alla risker då är väl det bra. Jag har ju jobbat mycket med alger och då anses ju det som ett naturligt preparat, men där har man helt andra utmaningar.

Tycker du det skulle behövas mer forskning kring det här innan det kommer ut i mjölkprodukter till konsument?

– Just till konsumenterna verkar det ju inte vara så hög risk baserat på de studier som gjorts. Men jag tänker att Arla och Norrmejerier själva har ju ett ansvar att följa upp produkten hela tiden över tid, så att det inte är något som lagras in över tid och påverkar korna över lång tid. Exempelvis har man sett med alger att brom som finns i alger kan ha en viss inlagringseffekt, säger Rebecca.

Något som bekymrar Rebecca mer är att EFSA har flaggat för själva hanteringen av Bovaer och att man sett att 3-NOP exempelvis kan vara irriterande för ögon och hud. 

– Vid hantering av ämnet i pulverform i samband att man ska ge det till djuren, där har man sett att det fanns en risk vid inandning. Och det är ju lantbrukaren det drabbar då. 

Vem är ansvarig där för själva hanteringen?

 – Det är svårt. Det är ju själva tillverkaren. Men som i Danmark där har ju lantbrukaren inget val. Antingen betalar man mer skatt 2025, eller så får de betala en summa om de ger fodertillskottet. Men som jag förstår med Bovaer är 3-NOP en del i ett preparat som förmodligen minskar risken då vid hanteringen. 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 05 december 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste