Utvecklar ett beslutsstöd som ska öka säkerheten vid kalvning

Att lantbrukaren ska få en bättre bild av hur kvigan/kon och kalven mår i realtid under kalvning, samt om man behöver assistera eller om veterinär behöver tillkallas. Det är målet med innovationen i det nya EIP-projektet CalveWatch. 

Projektet ägs av Agroväst och har fått stöd från projektet SmartAgri. Produkten man håller på att utveckla är ett beslutsstöd som kontinuerligt övervakar förloppet vid kalvning. 

Tanken är att man ska påbörja övervakningen cirka fyra dagar innan förväntad kalvning och produkten ska indikera när kalvningen startar, var i kalvningsförloppet som kon befinner sig och hur det går.

– Då kan lantbrukaren följa förloppet och se vilka insatser man ska göra. Vilka insatser man inte behöver göra och om man behöver kalla på veterinär, säger Tomas Johansson, projektledare på Agroväst.

Skapa förutsättningar

Idéen kommer från företaget Acerni Technology AB.

– Under varumärket Acerna tar vårt bolag fram produkter som skall hjälpa lantbrukare att skydda sina djur och staketet, både mot inre och yttre faror. I ett av våra projekt jobbar vi tillsammans med Anna Hessle från SLU, och hennes specialområde är naturbetesmarker. Det är inte ovanligt att dessa är belägna en bit ifrån gården vilket kan försvåra övervakning av djuren. Vi vill skapa förutsättningar för att det skall vara möjligt att på distans veta att djuren mår bra, säger företagets CTO Niclas Düring.

Han förklarar att produkten skall hjälpa djurägaren att i realtid ha koll på kalvningar, även om man inte är på plats. Informationen djurägaren får kan användas för att avgöra om kon kommer klara kalvningen själv eller om man behöver åka dit, och hur man då kan hjälpa kon.  

– Kalvning är ett kritiskt moment där mycket kan gå fel. Med projektet vill vi dels öka djurvälfärden, dels skapa förutsättningar för ökad lönsamhet för lantbrukaren.

Man är fortfarande i början av projektet och vill än så länge inte avslöja för mycket om tekniken som kommer användas. Men det kommer vara en sensor som sitter på djuret, och informationen kommer att samlas i en app. 

– Det är teknik som kommer kunna hjälpa lantbrukaren på ett helt nytt sätt, säger Niclas. 

Hjälp att prioritera

Man vill också att det ska vara ett sätt för veterinärer att kunna följa kalvningsförlopp på distans.

– Vi tänker att det ska vara lite som principen inom akutsjukvården med triagering, alltså prioritering utifrån den medicinska allvarlighetsgraden. Systemet ska kunna utgöra ett beslutsstöd som ska kunna hjälpa veterinären att prioritera. Veterinären ska kunna se att här kommer det troligtvis bli problem, kanske behövs kejsarsnitt och det är bra att vara på plats. 

På vilket sätt som veterinären ska få tillgång till informationen är inte helt klart, utan det finns olika idéer. 

– Det beror på vilka intressenter det blir och hur applikationen därmed skall anpassas. Kanske kommer det finnas olika typer av inlogg, där veterinärer kan få tillgång till mer information än lantbrukaren och därmed kunna göra en veterinärmedicinsk bedömning på distans, säger Niclas.

Det är även flera andra företag kopplade till projektet.

– De andra är projektparter och underkonsulter som hjälper till med framtagning av produkten. Vi har de som hjälper till med hårdvara, de som tar fram mjukvara och de som utformar produkten för att den ska tåla den utmanande miljön för produkten. 

– Det finns ju även veterinärer och lantbrukare knutna till projektet, tillägger Thomas. 

Hur skiljer sig er produkt jämfört med andra alternativ som finns på marknaden?

– Vi vill att det här ska vara en icke-invasiv teknik, det ska vara enkelt för vem som helst att använda produkten och du ska inte behöva ha någon specialutbildning sedan innan. Det kommer också vara en mer medicinsk aspekt kopplat till produkten där såväl lantbrukaren som veterinärerna kommer kunna få information om hälsan på kon och kalven och inte bara ett larm om att kalvningen är på gång, säger Niclas. 

Projektet drog i gång vid påsk i år, och kommer pågå fram till juni 2027.