EU-samarbete ska göra tunga AI-styrda maskiner säkrare

Forskare och industriföretag ska jobba tillsammans för att minska risken för skador på miljö orsakade av tunga AI-styrda maskiner.

 

Att göra tunga, AI-styrda, maskiner både förutsägbara och samtidigt flexibla nog att kunna anpassa sig till nya situationer, är en utmaning som forskarna och företagen inom projektet XSCAVE ska försöka ta sig an. illustration: Umeå universitet


Tunga arbetsmaskiner är viktiga i både jordbruket, skogsbruket och många andra näringar. Men förarbristen och behovet av att minska maskinernas miljöavtryck blir allt större och därför står ökad automation och effektivisering av maskinerna högt på agendan.

Men när tunga maskiner blir robotar med självstyrande förmågor är säkerheten av högsta prioritet. För att minimera risken för att framtidens tunga maskiner ska skada människor eller miljö, ska forskare från tio olika universitet tillsammans med flera företag från industrin samarbeta, inom ett nytt EU-projekt som fått namnet XSCAVE, för att ta fram pålitliga och effektiva AI-styrda maskiner. Bland annat ingår Umeå universitet och Umeåföretagen Algoryx och Komatsu Forest i projektet.

Reultatet kommer så småningom bland annat redovisas med grävande maskiner som plötsligt stöter på mark med stora inbäddade stenar.Foto: Umeå universitet

Motstridiga krav

Det finns dock flera svåra utmaningar förknippade med förarlösa arbetsmaskiner. De är framför allt tunga, starka och konstruerade för att fysiskt manipulera sin omgivning. Därför är det nödvändigt att systemen som utvecklas blir förutsägbara och samtidigt har förmågan att snabbt anpassa sig efter plötsliga förändringar i omgivningen. 

När man väl nått ett resultat kommer det bland annat att demonstreras på skogsmaskiner som kör i svår terräng och grävande maskiner som plötsligt stöter på mark med stora inbäddade stenar, samt mindre förarlösa transportrobotar i olika väderförhållanden. 

– I dag används fysikbaserad simulering för att träna och testa styrsystem och avancerade AI-modeller, så kallade djupa neuronnätverk. Det är ett säkert och billigt sätt att träna på en uppsjö av olika scenarion, men det är svårt att garantera ett säkert beteende i situationer som skiljer sig markant från träningsfallen, säger Martin Servin som leder Umeå universitets forskningsinsatser i projektet, i ett pressmeddelande.

Martin Servin, universitetslektor vid Institutionen för fysik vid Umeå universitet, är den som leder universitetets forskningsinsatser i projektet.Foto: Umeå universitet

Får lära sig handlingsmönster

I stället vill forskarna ge AI-modellerna mer direkt kunskap om maskinerna och omvärldens fysik. Och genom att tillföra matematiska bivillkor kommer maskinerna enbart att kunna lära sig handlingsmönster som är förenliga med fysikens lagar om energi, tröghet och krafter. 

– När vi bäddar in beräkningsmodeller för fysiken ger vi AI-modellerna en “medvetenhet” om orsak och verkan och ett verktyg för att uppskatta resultatet av planerade rörelser innan de utförs. Då blir det möjligt att välja bort alternativ som är förknippat med oacceptabel risk för skada eller negativ miljöpåverkan. Samtidigt tror vi att detta är ett sätt att nå högre precision och effektivitet, säger Martin.

 

Om EU-projektet

XSCAVE står för “Explainable, Safe, Contact-Aware Planning and Control for Heavy Machinery Manipulation and Navigation.” Projektet löper 2025–2028 och finansieras med nära 90 miljoner kronor från EU-programmet Horisont Europa. Deltagande organisationer är Aalto University, Algoryx, Forschungszentrum Informatik, Clevon, Czech Technical University in Prague, Komatsu Forest, Novatron, Tampere University, Toshiba Europe, Umeå universitet samt University of Tartu.

 

Årets Nobelpris i fysik banar väg för XSCAVE

Nobelpriset i fysik 2024 går till upptäckter och uppfinningar som möjliggör maskininlärning med artificiella neuronnätverk. Pristagarna John Hopfield och Geoffry Hinton har utvecklat metoder som ger nätverken förmåga att lagra minnen och att hitta underliggande mönster i data. 

I dag har artificiella neuronnätverk en central roll inom AI-området och är oumbärliga för exempelvis bildigenkänning och generativa språkmodeller. I projektet XSCAVE utforskas nya sätt att kombinera fysik och artificiella neuronnätverk för att för att prediktera maskiners rörelse i terräng.

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 11 december 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste