Vilka är era erfarenheter av att använda Bovaer?
På Norrmejerier har man sedan januari 2023 testat Bovaer på en handfull gårdar som själva valt att vara med i konceptet Norrlogisk.
– Bovaer ingår i ett program med flera olika åtgärder. Men av de åtgärderna är det här fodertillskottet det som ger störst effekt på utsläppen. Men vi använder även sojafritt foder, en spridningsteknik av gödsel där man ska använda släpslang eller nedmyllning och inte bredspridning, grön el och sådana saker inom konceptet Norrlogisk, säger Stina Printz, chef för hållbarhet, kvalitet och gård på Norrmejerier.
Vad har ni för erfarenheter av att använda det?
– Vår erfarenhet är att det har fungerat jättebra. Det som gårdarna var oroliga för innan var om produktionen skulle gå ner, att det skulle påverka mjölkmängden eller korna på något sätt, men det har det inte har gjort. Det har inte påverkat det överhuvudtaget. Det har gått väldigt smidigt.
Har det påverkat någonting?
– Nej. Först gjorde vi test med det här på en gård, redan innan vi införde det här och då analyserade vi mjölken för att se om det ändrade proteinhalt eller någonting i mjölken. Men man såg inte heller någon skillnad där, säger Stina och menar att om det skulle vara något negativt för djuren då skulle man märka det:
– Man märker om ett djur inte mår bra. Då mjölkar det inte bra och man får inte en bra mjölksammansättning. Och de som har provat det här säger att de inte ser någon sådan skillnad. Och det tycker jag är ett ganska tydligt kvitto på att det här inte påverkar korna.
Vet ni något om hur det har påverkat utsläppen?
– Nej det går inte riktigt att mäta. För när man ska mäta utsläppen använder man något som kallas för en green feeder. Och jag tror det finns två sådana på forskningsanläggningar i Sverige och det är under forskningsförsök som man mäter det. Det vi har gjort är att vi har kollat på studier, och sett hur mycket det bör minska, säger Stina och fortsätter:
– Sen har det också gjorts studier på SLU:s testgård Röbäcksdalen här i Umeå. De har en sådan green feder och forskarna där har gjort studier som visat samma minskning av utsläppen som vi har räknat på, så därför känner vi oss trygga med den minskningen vi pratat om, säger Stina.
Det sägs att Bovaer är kostsamt. Stämmer det och hur har ni löst finansieringen av det?
– Ja det är dyrt. Jag vet inte exakt vad det kostar, för det är inte vi som köper in det utan det är gårdarna själva som köper in det från foderföretagen. Så vad de betalar vet jag faktiskt inte. Men de Norrlogiska gårdarna får en extra ersättning som ska vara kostnadstäckande, plus lite till, så de ska tjäna lite extra på det här.
Hur ser ni på den debatt som pågår kring användningen av Bovaer?
– Jag tror att den grundar sig mycket i okunskap och felaktigheter gällande vad Bovaer är. Man har kollat på datasäkerhetsbladen som har cirkulerat, men då handlar det om det rena ämnet Bovaer. Det är ganska mycket som är farligt om man har det i sin rena form. Man vi hanterar det ju i en utblandning med extremt små mängder och studier har visat att det inte är farligt. Det är ingenting som påverkar korna på något sätt och det finns ingenting som går över till mjölken.
Hur ser ni till att varje ko får rätt dos?
– Det här kommer ju färdigblandat med mineralfodret. Så det är ingenting som vi eller våra lantbrukare håller på att blanda själva. Det är en färdig blandning som kommer från foderföretagen, både fodercentralen i Holmsund och Lantmännen. Så det är ingen hantering som våra gårdar gör själv.
Enligt Stina har man inte märkt av att det skulle påverka smakligheten av fordet. Och under betessäsongen ger man tillskottet när de får sitt mineralfoder, i samband med mjölkning.
Nu har ni använt det i två år. Men kommer ni fortsätta följa upp detta och se om det får några effekter över längre tid?
– Ja men absolut, det måste vi göra. Men där behöver vi ha en dialog med forskarna så att man gör det på rätt sätt. Det är ingenting som vi kan göra själva. Men det känns inte som att det är någon vits att göra något som inte är vetenskapligt. Så där kommer vi ha en dialog med forskarna och höra om man kan göra en studie på mjölken efter två år och vad är intressant att kolla på?
