Ett år går förbi och kommer aldrig åter

Krönika: Vem kunde förutspå året som gick? Och vem vet vad som ska överraska oss under det kommande året?

Under året, som till större delen har passerat, har vi kunnat se sjunkande spannmålspris, stigande mjölk- och grispriser, ökande räntekostnader och elpriser som pendlar friskt mellan minus och topp. Prognoserna inför nästa år är redan i full gång med olika möjligheter och hot att förhålla oss till.

På marknadssidorna strömmar det en ständig ström av prognoser förbi under året. Utifrån historiska data och signaler om framtida utveckling byggs prognosmodeller med olika träffsäkerhet för räntor, spannmålsskörd, elpris etc.

Notoriskt svårt att träffa rätt har valutaprognoserna. Jag tror inte att vi har sett ett år utan prognoser där det slås fast att den svenska kronan är undervärderad och bör stärkas. Att kronan värderas på rekordlåga nivåer gentemot andra valutor för tillfället bör göra det troligt att den stärks under året, men det finns mycket som kan påverka utvecklingen åt helt andra hållet.

För en herrans massa år sedan vistades jag tillfälligt på det stora lärosätet i staden och förväntades lära mig grunderna i nationalekonomi. Tillgångs- och efterfrågekurvor som skiftades i diagram fram och tillbaka. Allt under upprepade förutsättningen ”ceteris paribus” eller ”allt annat lika”, i tankevärlden kunde man ändra en parameter och förutsätta att övriga var oförändrade.

Och lite på det sättet fungerar alla prognoser idag. Oavsett hur många parametrar som vägs in i en prognos för framtida utveckling så finns det alltid parametrar som lämnas därhän. För att modellen skulle bli alltför komplex eller för att det saknas relevanta data att värdera. Istället begränsar man sig och fokuserar på en del och säger ceteris paribus om resten. Och missar att vädret slår om inför skörd eller att en dålig konjunktur i ett grannland smittar av sig mer än befarat.

Så ta prognoserna för vad de är, oftast väl underbyggda gissningar som bygger på vad man vet när prognosen görs och förutsätter att allt sedan löper som ett genomsnittligt år. Sedan dyker sjukdomar som ASF eller blåtunga upp, det blir torka eller skyfall och nationalistiska politiker tror att tullar på allt import ska lyfta landets ekonomi. Varje år bär med sig sina överraskningar att visa upp för oss i landets basnäring, och kommer att visa dem när man minst anar det. För året som har gått, det kommer aldrig åter.

Erik Brink