Det mesta är ännu ogjort

Krönika: Ännu en skörd är bärgad. Skörden 2024 hamnade på 5,1 miljoner ton preliminärt och nådde därmed inte 5-årssnittet som ligger 7 procent högre. Samtidigt bärgar världen den näst största skörden någonsin av de fyra sädesslagen plus majs. 

 

De senaste 20 åren, under min tid som spannmålschef, har jag sett spannmålsskördarna öka kraftigt i världen från knappt 1 500 miljoner ton till knappt 2 200 miljoner ton. Det är en ökning på 700 miljoner ton, eller nästan 50 procent drivet av både en ökad areal och ökad avkastning. Denna utveckling har skett i en period med en underliggande konsumtionsökning orsakad av en ökande befolkning, men framför allt en ökad leveransstandard i världen som helhet. Detta har förändrat konsumtionsvanorna för ett stort antal människor med bland annat ökad köttkonsumtion som följd, vilket också ökat behovet av spannmål. Även spannmål till energi har ökat de senaste 20 åren. 

Varför ökar skördarna i Sverige mindre än omvärlden under samma tidsperspektiv? Vår areal är i princip oförändrad medan avkastningen har ökat. Den främsta anledningen är att vi ligger betydligt tidigare i utvecklingskurvan och har förbättrat avkastningen genom växtförädling, odlingsteknik och användning av insatsvaror långt innan snittet i världen. I Sverige är avkastningen betydligt högre ett normalår än världssnittet. Men faktum är att vi även har tappat i tempo de senaste 10 åren. Från 2005 till 2014 ökade skördarna trendmässigt med cirka 10 procent, men perioden efter, alltså 2015 till 2024, har skördarna i stället trendmässigt minskat med 15 procent. Och under de senaste tio åren har 2018, 2021, 2023 och 2024 levererat dåliga skördar kopplat till ogynnsamt väder. 

Vi skulle kunna ägna hur mycket tid som helst åt att fördjupa oss i om detta är normala vädervariationer eller bestående klimatförändringar. Långsiktigt är dock att den generella uppfattningen att skördarna kommer att öka över tid. Teknikutvecklingen och digitalisering kommer att påskynda utvecklingen och det finns många intressanta pågående aktiviteter där växtförädling med ny teknik, såsom speed breeding, är ett bra exempel. Men de senaste tio åren visar även att vägen framåt sannolikt kommer att vara betydligt mer ojämn med ökad variation mellan de bästa och de sämsta skördarna. Vi kommer sannolikt att ha långsiktigt stigande spannmålspriser men även dessa kommer att variera kraftigt mellan olika perioder. 

Hur hanterar man som lantbrukare en situation med skiftande lönsamhet drivet av varierande skördar och priser? En grundförutsättning är att alla i värdekedjan måste vara extremt effektiva. 

Det gäller att utnyttja all potential i odlingsteknik, sortmaterial och insatsvaror i själva produktionen. Vår uppfattning är att en individuell och långsiktig försäljningsstrategi för att skydda täckningsbidraget är en grundförutsättning att klara de prismässiga svängningarna. Lantmännen måste anpassa silokapaciteten för att uppnå ett effektivt varuflöde för att kunna vara konkurrenskraftiga i både bra som dåliga tider. Trenden med ökande utbyggnad av tork- och lagringskapacitet på gård, vilken ser ut att fortsätta, kommer ändra varuflödena och minska behovet av siloanläggningar som drivs av handeln. Lantmännen måste minska antalet anläggningar eftersom skördevolymerna minskar och volymerna på lagerperioden ökar genom utbyggnaden.  Mer spannmål måste strömma genom varje silo, annars blir det alldeles för dyrt och ineffektivt. 

Vid färre anläggningar kommer transporterna öka under skördeperioden eftersom det blir mindre mellanlagring med färre anläggningar. Dock kommer den totala transporten inte att öka eftersom produktionen och konsumtionen av spannmål finns kvar på samma ställen. Att kunna lasta torkad/otorkad vara på lastbil på gården på ett effektivt sätt kommer att vara en viktig grundförutsättning för att skapa effektivitet i hela kedjan. 

Det är alltid svårt att förutse framtiden men det händer saker hela tiden. Under mina senaste 20 år som spannmålschef har vi utvecklat helt nya affärsmodeller för lantbrukarna att sälja spannmål. Anläggningsstrukturen är förändrad med betydligt färre anläggningar och vi har även ökat handeln i Östersjöområdet betydligt under samma period. De kommande 20 åren kommer helt säkert att utvecklas på ett liknande sätt, förmodligen fortare, och det gäller att anpassa verksamheten i takt med förändringarna. Underbara framtid, det mesta är ännu ogjort. 

 

Mikael Jeppsson
Spannmålschef Lantmännen

Artikeln publicerades tisdag den 31 december 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

En småskalig grönsaksodlares tankegångar

Krönika: Även om vintern bitvis kan kännas långdragen och seg för en grönsaksodlare så behövs den verkligen. Den behövs för vila, reflektion, planering och organisering. Man behöver landa och tänka klart. När säsongen väl brakar igång så behöver man rutiner och en genomtänkt plan att luta sig mot, annars tar man allt på volley vilket bygger för stress, ogenomtänkta beslut och ett sämre ekonomiskt resultat. Jag är glad att det inte redan är april.

 

Kommentera