Ekonomen som blev bonde

Fredrik Murray arbetade som rådgivare till mjölkgården som han idag är delägare i. Och planen är att på sikt kunna ta över gården helt.

Fredrik Murray arbetade som rådgivare åt gården som han senare blev delägare i och nu succesivt ska ta över. Foto: Madeleine Rapp

Att ta över en gård efter sina föräldrar eller en släkting kan vara en utmaning i sig, men att ta över en gård helt utan blodsband är en nivå för sig. Men en som gjort det är före detta rådgivaren Fredrik Murray som idag är delägare på Ola gård, fyra mil öster om Uppsala.

– Jag pluggade här på SLU och tog examen för exakt tio år sedan som ekonom-agronom. Jag började jobba som rådgivare på Fyrklövern och jobbade mest med lantbruksföretag. Efter ett tag så lärde jag känna Lars och Sölvi Ekström som jag hade som kunder. De hade under ett antal år letat efter någon som ville ta över deras mjölkgård. Då jobbade jag enbart med att jag sköta deras redovisning.

Trots flera försök att hitta en övertagare lyckades Lars och Sölvi inte hitta en passande matchning. Men ju mer Fredrik tänkte på det, desto mer intresserad blev han själv.

– Där och då var det ett rätt välmående företag, trots ett par tuffa år, som alla mjölkbönder haft i princip. Men de hade fått ganska bra snurr på verksamheten, sade Fredrik och fortsatte:

– Så i samband med en bokslutsgenomgång i maj 2020 så sa jag att jag var intresserad. Jag tror att de blev rätt så chockade först. Lars satt bara kvar i tio sekunder och sen reste han sig och sa att ”jag måste gå” och sen försvann han bara. Men jag och Sölvi satt kvar och snackade lite.

De lyckades så småningom komma överens om att Fredrik skulle få ta över verksamheten successivt och i augusti samma år skrev de en avsiktsförklaring vad de ämnade att göra, och satte på pränt hur övertagandet skulle gå till i grova drag.

– Samma dag sa jag upp mig på Fyrklövern och började jobba lite grann på gården under tiden jag avvecklade mig själv därifrån.

Jordbruksekonomiska konferensen lockade stor publik som deltog både på plats och online. Under dagen hölls många spännande föreläsningar, fler av dem kommer du få ta del av i Jordbruksaktuellt framöver.

Så gick dem till väga

– Vi gjorde egentligen som ett vanligt generationsskifte, fast jag inte är deras son, ibland låtsas de att jag är det. Det är lite den relationen vi har fått idag, säger Fredrik och skrattar.

Enligt Fredrik kan man göra ett generationsskifte på flera olika sätt. Men i deras fall landade man i att Fredrik fick köpa en del av fastigheterna medan han fick andra som gåva mot vederlag.

– Det var egentligen inte grundplanen, men det var det vi landade i för de ville fortsätta vara kvar i verksamheten men också ha ut pengar att göra annat för. Börja avveckla sig själva, men ändå vara med.

Fredrik hade även en del motkrav, så som att åtminstone en av dem skulle jobba kvar på gården så länge de ville vara delägare en tid efter övertagandet mot lön. Fredrik var sin egen rådgivare i förhandlingarna och Lars och Sölvi hade sin egen rådgivare. Dock fick de hjälp av jurist med handlingarna.

– Man behöver verkligen ta hjälp av någon och enligt mig behöver man hitta RÄTT rådgivare. För det är inte alla som gör ett sådant här case.

Till att börja med köpte Fredrik 70 procent av bolaget och Lars och Sölvi äger fortfarande 30 procent. Men man har en tydlig plan för hur bolaget ska värderas när Fredrik väl ska ta över de resterande 30 procenten. Nu har det gått fyra år med den nya konstellationen och verksamheten rullar fortfarande på.

– Det är inte lätt att driva en verksamhet ihop med någon, oavsett vem det är. Nu har vi haft tur att det har varit relativt lätt och gynnsamt att vara mjölkbonde de senaste åren. Att driva företag ihop är en sak när det går bra, men vi har än så länge inte ställts inför när det varit tufft och inte finns pengar till någonting.

Enligt Fredrik så är planen att han ska ta över verksamheten helt inom fem år.

Viktigt att tänka på som överlåtare:

Enligt Fredrik är det ofta en utmaning för överlåtare att hitta en lämplig övertagare som passar med det man själv tänkt och vill. Han skickar med en tanke att det kanske vore bra med någon slags förmedlingstjänst som kunde hitta bra matchningar mellan köpare och säljare. Men enligt honom handlar det ofta om att överlåtaren i många fall måste göra vissa avsteg för att sänka tröskeln för övertagare att ta över.

Det kan exempelvis handla om att överlåtaren:

Måste vara villig att exempelvis avstå från maximal betalning från gården, göra gåva mot vederlag som vid vanliga skiften och se till att verksamheten visar bra resultat innan övertagandet, så att banken är villiga ge lån till övertagaren. Exempelvis avstå från renoveringar eller andra satsningar som kan vänta till senare om man tänker att man ska sälja inom några år.

Både Fredrik och andra talare och deltagare under den Jordbruksekonomiska konferensen konstaterade att man som lantbruksföretagare behöver börja planera för sin exit i tid, så att det blir genomtänkt och när man fortfarande har en verksamhet som är på topp.

Viktigt att tänka på som övertagare:

Se till att räkna själv på hur det blir. Du måste själv förstå varenda siffra du har i kalkylen, även om du har en bra rådgivare. Du tar en stor risk och du måste förstå vad du gör för något. Annars kommer du aldrig förstå dig på ekonomin i verksamheten senare heller.
Säger banken NEJ, byt bank! För banker har väldigt olika syn på saker och ting. Ibland räcker det med att byta kontaktperson på samma bank.
Gör en tydlig plan! Alla måste förstå vad som händer. Alla ska vara med, även om man gör ett skifte utanför familjen, så inte familjen kommer och är sura senare.

Under den Jordbruksekonomiska konferensen 2024 som hölls SLU i Uppsala den 27 november var generationsskiften ett av ämnena som diskuterades. Fredrik Murray var en av dagens talare.