Bekräftat fall av mul- och klövsjuka i Tyskland

Mul- och klövsjuka har påvisats i en mindre besättning med vattenbufflar i Tyskland. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) uppmanar nu svenska djurägare till att vara uppmärksamma på eventuella symptom hos sina djur. 

En tysk vattenbuffel-besättning har drabbats av mul- och klövsjuka. Djuret på bilden har ingen koppling till den drabbade besättningen. Foto: Mostphotos

Mul- och klövsjuka förekommer på flera platser i världen, men Europa har hittills varit fritt från sjukdomen i drygt 20 år. Men nu har alltså tyska myndigheter påvisat viruset hos vattenbufflar. Var smittan kommit ifrån och huruvida fler besättningar är drabbade är i skrivande stund oklart, men myndigheterna uppges ha vidtagit åtgärder för att bekämpa smittan och minska risken för vidare smittspridning.

Maria Nöremark, biträdande statsepizootolig på SVA. Foto: Göran Ekeberg/AddLight

– I nuläget är informationen begränsad, vi följer utvecklingen noga och Sverige är i direkt kontakt med tyska myndigheter. Tidig upptäckt av smitta är viktig för att begränsa eventuella utbrott och SVA vill påminna om att mul- och klövsjuka är en anmälningspliktig sjukdom och att djurägare uppmanas vara uppmärksamma på symptom på sjukdomen och i så fall kontakta veterinär, säger Maria Nöremark, biträdande statsepizootlog på SVA, i ett pressmeddelande. 

Allvarlig och smittsam

Mul- och klövsjuka är en allvarlig och smittsam virussjukdom. Den kan drabba klövbärande djur såsom kor, grisar får och getter men även vilda klövdjur. Viruset är mycket smittsamt och kan spridas genom direktkontakt mellan djur och via djurprodukter. Den kan även spridas indirekt via exempelvis redskap och transportfordon som varit i kontakt med smittade djur, men den kan också spridas via vinden.

Drabbade djuren dör sällan direkt av sjukdomen men den ger smärtsamma blåsor, feber och allmänpåverkan. 

 

Symptom på mul- och klövsjuka

  • Nötkreatur får feber och slutar att äta och producera mjölk. Inom ett dygn från symtomens början utvecklas smärtande blåsor i munslemhinna, i klövrand och mellan klövarna samt ibland på spenarna. Sjukdomsförändringarna gör att djuren kan salivera rikligt, vägra äta och bli halta.
  • Hos gris är symtomen lite otydligare men består av feber, matvägran och hälta på grund av blåsbildning främst i klövregionen.
  • Får och getter får ofta mycket diffusa symtom och vanligen är hälta det enda som ses. Förändringar i klövrand och klövspalt kan ses men ofta krävs det en mycket noggrann undersökning för att upptäcka dessa. 

Blåsorna är till en början små, men växer snabbt och kan smälta samman i större ytor. De är vitaktiga och innehåller en halmfärgad vätska. Då blåsorna brister inom något dygn ses rödaktiga erosioner/ulcera omgivna av nekrotisk slemhinna. 

Det är ovanligt att vuxna djur dör till följd av mul-och klövsjuka men dödligheten hos unga djur kan vara hög och orsakas då ofta av myokardit (hjärtmuskelinflammation).

Källa: SVA

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 10 januari 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste