Jag har en dröm
Krönika: Ett av världens mest berömda tal inleddes med orden ”Jag har en dröm”. Det är månne lite väl drastiskt att påstå att fåren är lika diskriminerade som svarta var i dåtidens USA, men det finns gott om exempel på att de ulliga inte riktigt tas på allvar eller att deras superkrafter inte är kända.
När jag skriver dessa rader är det till ljudet av att vårt nya fårhus växer fram. Det är på flera sätt en dröm som besannas. Vi ser fram emot att vår gård utvecklas, att igenvuxna marker betas nästa sommar och att bidra en liten aning till ökad självförsörjningsgrad i Sverige. Mina drömmar är dock större än så!
Nästa gång jag köper biljett på Elmia så hoppas jag att jag kan välja Lammproduktion eller liknande som inriktning. Fåren är stora på Elmia, ändå fick jag välja ”Övrigt”. Visst, jag kunde ha valt ”Köttproduktion” men det tror jag att de flesta spontant tänker handlar om nötkreatur. Dessutom producerar fåren mer än kött! Skinnen tas, särskilt från vissa raser, i hög grad tillvara och blir uppskattade både för sitt utseende och sina bruksegenskaper. Den svenska ullen har alltför länge ofta betraktats som ett kvittblivningsproblem men det är på väg att ändras och nu kan man köpa plagg av svensk ull i butiker på Fina Gatan.
Ull är ju ett närapå magiskt material som isolerar mot både värme och kyla. Det fungerar till exempel bra att använda som isolering i hus. Plagg av ylle värmer även när de blir fuktiga och behöver inte tvättas lika ofta som andra kläder på grund av naturligt antibakteriella orsaker. Lanolinet i ullen gör att fåren klarar att stå emot snö och regn, men visste du att de också reagerar med urin och gör att ull i tygblöjor bara blir bättre ju mer de används? På förskolan hänger dock fleecetröjor och mössor gjorda av fossila material i långa rader. Så gott som alla de yngre barnen går i engångsblöjor, varför då kan man fråga sig? Vi har blivit så vana att klä in våra barn i olika former av plast redan från BB att det är lätt att glömma att det finns alternativ.
Mina bröder fick frågan om att ta över gården vi är uppväxta på betydligt oftare än jag, men förhoppningsvis har tiden gjort sitt så att det nu är lika naturligt att ställa den frågan oavsett kön. För våra barns del hoppas jag att det kommer att finnas ett stabilt företag att ta över i framtiden och att någon av dem i framtiden vill driva gården vidare – utan att någon ler lite överseende för att det handlar om lammproduktion. Det är en näring med enorm potential i vårt land! Massor av betesmarker saknar mular och det finns gott om gamla kostallar som lätt kunde göras om till bra fårhus. Självförsörjningsgraden är bara runt en tredjedel och då äter vi dessutom väldigt lite lammkött. Många av dem vi bjuder på lamm eller får har aldrig smakat innan de fått det hos oss. Om alla äter lamm- eller fårkött ett par gånger i månaden och vill ha svenskt på tallriken, ja då behövs det väldigt många fler får i Sverige!
I min drömvärld är blöjor och ytterkläder av naturmaterial normen, lammproducenter lika professionella och respekterade som mjölkbönder, all svensk ull tas tillvara och Sverige är självförsörjande på lamm i kombination med att konsumtionen har ökat. Det är att drömma stort, det är jag medveten om. Kalla det gärna omöjligt, men minns då vad Churchill sa – det omöjliga tar bara lite längre tid!
Jessica Olsson
Veterinär och lammproducent