Bättre på växtodling än de tror

Duktiga företagare agerar på incitament. När maximal avkastning är mest lönsamt blir det snabbt målet. Det hörs ofta alarmistiska ord om att vi i svensk växtodling inte ser ökade hektarskördar i samma takt som förr. Det gör vi inte, men förklaringen ligger sannolikt inte i att vi inte skulle kunna.

 

Jämförelser av skördeutfall mellan år och analyser av orsakerna bakom är svårt. Vädret betyder jättemycket och döljer effektivt effekterna av andra faktorer. Inom de senaste sju åren ryms två av åren med sämst spannmålsskörd de senaste decennierna. I båda fallen är vädret att klandra.

Då och då uttrycks oro för att vi skulle vara dåliga på växtodling som inte når högre genomsnittliga hektarskördar. Givetvis finns massor att göra om maximal skörd är målet. Men ska det vara målet?

Inom flera av jordbrukets produktions­grenar har ett för ensidigt fokus på skördenivå, tillväxt, mjölkavkastning med flera produktionsmängdmått de senaste decennierna fått stå tillbaka för ekonomisk optimering. Det är sunt.

Om maximal avkastning inte är mest lönsamt blir maximal avkastning inte målet. Problemet torde snarare vara att för många gör dyrare insatser än motiverat i sin spannmåls­odling. Samtidigt som andra missar sina fälts potential.

De flesta växtodlare vet vad de skulle vilja göra för att öka sin skörd, om det var lönsamt. Sverige är rikt på föredömen som vågar utmana gamla sanningar i växtodlingen och testa nytt. Lyckligtvis bjuder de på många spännande resultat och får stor uppmärksamhet.

Nyckeln till mer lönsam växtodling och ökade skördar är att optimera var gårds odlingssystem. Hur får jag ut mer resultat relativt insatserna, i hela kedjan?

EU-inträdet medförde att en betydande del av spannmålskalkylen består av en fast intäktspost, EU-ersättningar, som är oberoende av skördenivå. Det kapade effektivt incitamenten att maximera skördenivån och flyttade fokus till ekonomisk effektivisering.

Framtiden bär minskade EU-ersättningar i sitt sköte. Vare sig EU utvidgas eller ej så saknas sedan länge politisk vilja att fokusera EU:s budget på jordbruket, som det ursprungligen var tänkt.

Samtidigt saknas förståelse eller vilja inom EU-politiken för att upprätthålla livsmedelsproduktionen inom EU. Detta i en tid då vår omvärld onekligen tycks mer opålitlig än vanligt.

Sammantaget talar det för att kärnans betydelse i spannmålskalkylen kommer att öka. Det skulle kunna ge ökade incitament för högre skördar. Speciellt i kombination med högre spannmålspriser.

Låt oss se fram emot en period med mer incitament att utveckla våra skördenivåer. Vi kan och vi vill! Låt ingen lura i dig något annat.

Stefan Ljungdahl

Artikeln publicerades tisdag den 28 januari 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste