Ökad kontroll på växtskadegörare med nytt laboratorium
Ett nationellt referenslaboratorium för diagnosticering av växtskadegörare ska startas upp i Sverige. Det är SVA som fått uppgiften på sitt bord från Regeringen.
SVA har fått 3 miljoner kronor för att starta upp det nya laboratoriet. I år kommer uppbyggnaden av verksamheten att starta, nästa år kommer man börja utföra begränsad diagnostik och 2027 är planen att laboratoriet ska vara i full drift. Målet med ett eget referenslaboratorium i Sverige är det ska bidra till snabbare diagnosticering och bekämpning av växtskadegörare. Det finns även krav från EU om medlemsländers kapacitet för diagnos av främmande växtskadegörare.
– Det är en gedigen utredning som föreslog att SVA skulle tilldelas uppdraget som nationellt referenslaboratorium för växtskadegörare och regeringens beslut är inte oväntat. SVA har djup kunskap om att diagnosticera bakterier, virus, parasiter och gifter som skadar djur och människor. Nu ska vår nya verksamhet Nationellt referenslaboratorium för växtskadegörare bli ett kunskapscentrum kring diagnostik av växtpatogener och skadeinsekter och därigenom utveckla en förmåga som kan bidra till att hindra spridning av patogener som skadar växter, säger Henrik Ericsson, avdelningschef för mikrobiologi på SVA, i ett pressmeddelande.
Har spetskompetens
När det kommer till växtskadegörare så är det idag Sveriges Lantbruksuniversitet som har spetskompetens, och därför kommer universitetet att bistå i utvecklingen av laboratoriets arbete.
– SLU har under lång tid arbetat med forskning kring växtskadegörare. Vi har omfattande kunskap om biologin och spridningsmönstren hos olika växtskadegörare och erfarenhet av att utveckla effektiva metoder för att upptäcka och bekämpa dem. Den här satsningen innebär ett bredare samarbete mellan SVA och SLU för att skydda Sveriges växtproduktion, skogsbruk och ekosystem. Laboratoriet kommer att bli en viktig pusselbit för att kunna möta de växande hoten från främmande växtskadegörare där vårt Skogsskadecentrum och SVA kompletterar varandra, säger Jonas Rönnberg, docent och föreståndare vid SLU Skogsskadecentrum.
Snabbare provtagning
För provtagning samarbetar Jordbruksverket i dag med danska livsmedelsverket, två institutioner vid SLU och två kommersiella laboratorier. Man hoppas att med det nya svenska referenslaboratoriet ska arbetet bli robustare och snabbare, och bidra till effektivare bekämpning.
– Vi har tidigare erfarenheter där svenska odlare fått vänta länge på provsvar och vi har känt oss begränsade i vår bekämpning av andra länders prioriteringar. Vi ser framemot ett nationellt laboratorium som stärker Sveriges växtskydd och samtidigt kan samverka jämlikt med andra länder inom EU, säger Carin Bunnvik enhetschef på Jordbruksverkets växtregelenhet.
Om växtskadegörare:
Risken för att nya växtskadegörare (växtpatogener och skadeinsekter) ska etablera sig i EU och i Sverige har ökat de senaste åren. Det beror främst på ökad internationell handel och ett ökat resande i kombination med ett förändrat klimat. Växtskadegörare påverkar både produktionen av livsmedel och foder, skogen, parker, trädgårdar och landskapet runt omkring oss. Ett angrepp kan innebära stora ekonomiska konsekvenser både för den enskilde och samhället. Ett utbrott av växtskadegörare kan ge kännbara ekonomiska följder. Angrepp kan urholka lönsamhet och konkurrenskraft för skogsbruk, jordbruk och trädgårdsnäring. Genom ett nationellt referenslaboratorium stärks Sveriges beredskap mot utbrott av växtskadegörare.
Om främmande växtskadegörare etablerar sig i Sverige kan Sveriges export begränsas. Vid ett utbrott kan bekämpningsmedel påverka både människor och miljön negativt, liksom den biologiska mångfalden och naturens ekosystemtjänster.
Källa: SVA