Yrkesstolthet och frödom – utsädesodlingens ädla konst

På Hallebo gård i Grästorp, Västra Götalands län, har utsädesodling varit en central del av verksamheten sedan 1960-talet. Sedan Jonny Solberg tog över efter sina föräldrar 1994, har gården levererat högkvalitativt utsäde till Svenska Foder.

 

En önskan Jonny har är en enklare överblick över dagspriserna och menar att hela branschen skulle kunna vara mer transparent. Han är medveten om att Svenska Foder förstår läget, men tycker att det blir svårt när flera aktörer finns på marknaden. 
– Vi lever i en global värld i jordbruket, så priserna går upp och ner. Jag kan ringa fem gånger till Ludvig på en dag, det kan vara jättetrevligt, men han lessnar på mig till slut, skrattar Jonny. Foto: Ausrine Öhrström


Gården i Trökörna socken i byn Frambo, ligger omgiven av åkrar och skog. Jonny Solbergs föräldrar kom till gården 1954 som de arrenderade till en början. De började med mjölkkor, men när dåvarande gårdsägaren inte ville investera i en ny ladugård, förändrades inriktningen.

– Då började mina föräldrar i stället odla utsäde åt Sollebolagen, någon gång runt 1968–69. Sollebolagen var ett av företagen som senare blev en del av Svenska Foder, berättar Jonny Solberg.

Det blev en lönsam ny inriktning för gården. Sedan dess har utsädesodlingen fortsatt att vara en viktig del av verksamheten, och arealen har vuxit över tid.

– När jag tog över gården 1994 var arealen omkring 85 hektar. I dag har vi utökat till cirka 450 hektar, varav största delen är arrenderad mark. Av dessa används ungefär 370 hektar för utsädesodling, berättar han.

För Jonny har utsädesodling alltid varit ett stabilt sätt att skapa inkomst och han förespråkar att odla så mycket utsäde som möjligt. I utsädesodling handlar det om att hålla varje fält under noggrann uppsikt och förhindra att ogräs som flyghavre eller annat oönskat smyger sig in.

I den nya torken från Tornum, som byggdes 2017, torkas spannmål på lägre temperaturer, vilket är särskilt viktigt vid utsädesodling. Ju högre vattenhalt spannmålet har, desto lägre temperatur måste användas för att bevara grobarheten. Under inkörningsperioden testades olika temperaturer för att hitta den optimala nivån utan att riskera att påverka grobarheten.Foto: Ausrine Öhrström

Anpassad växtföljd

Jonnys son Emil, som också är involverad i driften, är öppen för att anpassa sig efter förändrade behov och marknader.

– Utsädesodling kräver mycket arbete och ger bra betalt, men jag tror inte att all areal behöver vara utsäde. Det handlar om att vara flexibel och tänka långsiktigt, säger Emil Solberg och förtydligar:

– Jag vill inte sluta med utsädesodling, men vi har funnit en balans där vi både kan odla höstgrödor som höstvete och höstraps, samtidigt som vi behåller en bra växtföljd med utsäde, särskilt med tanke på att våra arealer har ökat över tid.

Emil ser fördelar med att vara öppen för att anpassa sig efter rådande förhållanden. Han påpekar att höstgrödorna de senaste åren har gett bättre resultat än vårgrödorna, något som kan förklaras med förändrade väderförhållanden. Tidigare gav vårgrödor lika bra skördar som höstvete i deras område, men nu har höstgrödorna visat sig ge bättre resultat. Emil betonar att det handlar om att hitta en bra balans i växtföljden genom att göra nödvändiga anpassningar.

Torken är nu helautomatiserad, vilket minskar behovet av manuellt arbete. När torken rullar på med samma sort ställs den in och vattenhaltsprover tas. Torkarna läggs på kö i datorn och töms automatiskt när de är klara.
Foto: Ausrine Öhrström

Investeringar

Ett bra utsäde ska ha hög grobarhet, god skjutkraft och mycket groningsenergi, samtidigt som det måste vara friskt, sunt och fritt från inblandning av andra sorter.

– Vi kan inte öka grobarheten, men vi kan bevara den vi har, säger Jonny.

Både Jonny och Emil strävar efter att ständigt förbättra kvaliteten på det som odlas. För att uppnå detta har de nyligen investerat i en ny rotortröska, en CR8.90 från New Holland, som de köpte för två år sedan. Den ersatte den äldre skakartröskan New Holland CX 8060.

– Om det är mycket torrt vid tröskningen kan små sprickor bildas i kärnorna, men de syns inte. Trots det påverkar de grobarheten. Tidigare var det tydligt att kärnorna var krossade, men det syns inte på samma sätt längre. Den nya rotortröskan är skonsammare mot kärnorna, vilket gör att de förblir mer intakta, förklarar Emil.

Han menar att den nya tröskan även har gjort arbetet mer effektivt, vilket underlättar deras arbete.

– Tröskan är både snällare och större. Vi hinner nu få av mer under bra förhållanden, vilket vi inte alltid gjorde med den tidigare tröskan. Nu kan vi hålla en jämnare takt.

Emil Solberg har ett stort maskinintresse, och gården har flera välskötta äldre traktorer som väljs noggrant utifrån uppgift – från smidiga modeller till maskiner för tunga jobb. Bland märkena finns New Holland, John Deere och Valtra, alla anpassade efter gårdens behov.Foto: Ausrine Öhrström

Ny tork

En annan av gårdens senaste större investeringar är en ny torkanläggning från Tornum, som installerades år 2017.

– Vi byggde en ny tork för att kunna hantera större mängder och samtidigt effektivisera processen. Det gör att vi kan torka mer och snabbare, vilket är en stor fördel när vi har mycket att torka på kort tid, säger Jonny.

Han förklarar att det är viktigt att hålla en låg temperatur för att bevara grobarheten och att torken har ett cirkulationssystem som säkerställer att spannmålet torkas jämnt.

– Vi torkar aldrig över 60 grader. Vi kör torken med cirkulation, så var tionde minut rör sig hela partiet, vilket gör att kärnorna inte står stilla mot plåten och blir för varma.

Emil tillägger att torken även blåser kalluft på spannmålen som ligger i våtfickorna, vilket sker under tiden mellan tröskning och torkning. Det är viktigt att spannmålen kyls innan torkning om det dröjer innan processen kan påbörjas. Detta gäller för all spannmålsodling, men är särskilt viktigt vid utsädesodling. Efter torkningen har all spannmål en så låg vattenhalt att den är lagringsstabil. Den nya torken har effektiviserat hela arbetskedjan.

– Problemet tidigare var att torken blev full när vi hade mycket att torka, särskilt med höstvete. Nu när vi har en större tork, kan vi fylla den snabbt och effektivt. Vi kan börja tröska en annan gröda och lägga in den på golvet medan torken arbetar, vilket ökar effektiviteten i hela kedjan, säger Jonny.

De båda diskuterar också hur en ny större maskinhall skulle kunna bidra till att öka effektiviteten ytterligare på gården. En fundering är att bygga en hall med ett luftningsgolv för att kunna hantera större volymer av spannmål och eventuellt också börja odla gräsfrö.  I dagsläget finns ett planlager för att tippa spannmål på, men ingen möjlighet att blåsa kalluft igenom.

Ludvig Johansson från Svenska Foder och Jonny Solberg har ett bra samarbete för att leverera högkvalitativt utsäde. Genom en öppen dialog anpassar de odlingen efter efterfrågan.Foto: Ausrine Öhrström

Samarbete

Arbetet med att leverera ett rent och fint utsäde bygger på ett ömsesidigt samarbete där kvalitet och rätt ersättning är avgörande för lönsamheten. För Jonny och Emil är dessa faktorer viktiga för att fortsätta som utsädesodlare och de uppskattar sitt långvariga samarbete med Svenska Foder, som de beskriver som positivt.

– Vår känsla är att de vill ha oss som utsädesodlare. Vi levererar ofta väldigt ren vara, det är sällan annan gröda är blandad, säger Emil.

– Vi handlar bara med Svenska Foder, vi har ett väldigt bra samarbete, instämmer Jonny.

De är medvetna om att ersättningen för utsäde varierar beroende på gröda och arbetsinsats. Därför anpassar de sina odlingsplaner efter efterfrågan.

– Lyckas man med utsädesodlingen får man ett tillägg på grundpriset beroende på gröda, kvalitet och arbetsinsats. Vi diskuterar med Svenska Foder vilka grödor de vill ha och vilka arealer vi ska odla. Det ger oss en bra förståelse för vad vi ska satsa på, säger Jonny.

Öppen dialog

Ludvig Johansson, säljare på Svenska Foder, bekräftar det Jonny och Emil säger om deras samarbete.

– Vi diskuterar tillsammans med våra odlare för att planera odlingarna framåt så vi ligger ett eller två år före det som ska hända, säger Ludvig och förklarar vidare att det finns en öppen dialog om olika sorter och hur man kan anpassa odlingarna:

– Vi brukar ha önskemål ibland. Ibland förhandlar vi lite fram och tillbaka om sorter. Det handlar om att hitta den bästa lösningen för båda parter.

Även om kraven är höga på utsädesodlarna så finns det också lägre krav som varierar utefter säsongens förutsättningar.

– Som förra året var det låga falltal på mycket av vetet. Men det är inte det viktiga, det behöver vara grobart och friskt, och det var det ju, säger Ludvig.

Emil inflikar att det har varit några år som det varit mycket regn, vilket gjort det svårt att få in skörden och att havren har blivit grå.

– Då går den inte in som grynhavre. Men den gick ändå in som utsäde och då får vi ändå fullt betalt. Det är något som är bra med utsädesodling, säger Emil.

Jonny förklarar också att de har en annan gödselstrategi i utsädesodlingen:

– Om vi hade odlat brödvete hade vi fokuserat gödselgivorna för att få ett så högt protein som möjligt och samtidigt öka skörden. Men i utsädesodlingen är vårt mål ett annat. Vi strävar efter stora kärnor och en hög skörd, och då spelar falltal och protein mindre roll. Det gör att vi inte behöver lägga en tredje gödselgiva. På så sätt sparar vi både tid och pengar.

Känsla av yrkesstolthet

När Jonny och Emil får frågan om hur det känns att odla utsäde som sedan ska vidare till andra odlare, svarar de att det känns både bra och dåligt med ett skratt.

– För ibland hör vi någon säga att de köpte utsäde från Svenska Foder, och så vet vi att det kommer från oss. Om det kommer upp och växer som det ska, då känns det fantastiskt bra! Men om det mot förmodan inte skulle växa lika bra, då känns det inte lika bra. Men det är en del av jobbet. Det handlar om yrkesstolthet, säger Jonny.

– Det är ju verkligen ett kretslopp. När vi får höra att utsäde från oss används i andra fält, det känns bra. Det är också en del av vårt arbete att se det växa vidare, fyller Emil i.

När frågan ställs om vad som är roligast med deras arbete, är svaret enkelt:

– Det är att se det växa, säger Emil snabbt. Och samarbetet i gruppen när allt flyter på.

– Ja, vi är spannmålsodlare, vi tycker om spannmål! För oss handlar det om att se det växa, veta att vi gjorde rätt insats i rätt tid och se effekten av det i spannmålsodlingen. Det är det intressanta, avslutar Jonny.

 

Skördearbete med gårdens New Holland CR8.90, rotortröskan hanterar kärnorna skonsamt för att bevara kvaliteten och säkerställa hög grobarhet.Foto: Privat

Hallebo Gård 

Ägare: Jonny Solberg (köpte gården 1994, föräldrar arrenderade från 1954) 

Areal: 450 hektar (370 hektar utsäde, 52 hektar höstraps, 20–25 hektar skyddszoner)

Anställda: Jonny och Emil Solberg, samt deltidsanställd (Hugo Engblad), familjemedlemmar vid behov 

Odling: Utsädesodling (365–370 hektar), höstraps (52 hektar), skyddszoner (20–25 hektar)
 

 

 

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 01 februari 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste