2024 blev växtsäsongen extra lång

Förra årets växtsäsongen blev den näst längsta i Sverige i modern tid. Hela 12 dagar länger än i slutet av 1800-talet.

Förra året kom lövsprickningen i gång betydligt tidigare än normalt, till följd av de höga temperaturerna. Det visar en kartläggning av växternas säsongsmönster, gjord av Svenska fenologinätverket på uppdrag av SLU och Länsstyrelserna.

Globalt sett blev 2024 det varmaste året som någonsin uppmätts och effekterna syntes tydligt i Sverige. De tidiga vårblommorna, så som tussilago och vitsippa kom vid normal tid, efter en normallång vinter med snötäcke. Men sen när lövsprickningen väl började, hade temperaturen stigit rejält. Det i sig ledde till att senare vår- och försommartecken kom ovanligt tidigt för säsongen. 

– Vi ser att växtsäsongen 2024 blev hela 12 dagar längre än den var i slutet av 1800-talet, över hela landet. Det är den näst längsta växtsäsongen som vi har uppmätt sedan 2011. Förra årets växtsäsong var dessutom sex dagar längre än genomsnittet under perioden 2011 till 2023, säger Ola Langvall, forskare vid SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket i ett pressmeddelande.

Bygger på allmänhetens rapporter

Kartläggningen bygger på data från medborgarforskning under de senaste 14 åren, där allmänheten rapporterar in vår-och hösttecken. Analyserna från forskarna baseras på dessa rapporter och jämförelser med obervationer som sträcker sig 150 år tillbaka i tiden. Men forskarna behöver få in fler rapporter för att förbättra kartläggningen av klimatförändringarnas påverkan på naturen, särskilt i glesbefolkade områden.

– I vissa regioner är resultaten mer osäkra på grund av få observationer. Vi hoppas att fler kan bidra genom att rapportera sina iakttagelser till Naturens kalender. Ett enkelt sätt är att notera vår- eller hösttecken under en promenad eller när hunden rastas, säger Björn Gunnarsson vid Länsstyrelsen i Örebro län, samordnare för länsstyrelsernas fenologiprogram.