Priset på åkermark sjönk i genomsnitt med 15 procent under 2024

Förra året sjönk priset på åkermark i flera regioner. Enligt Ludvig & Co Fastighetsförmedling, speglar det ett år med ekonomiska utmaningar och oroligheter i världen.

Under 2024 sjönk det nationella genomsnittspriset för åkermark, med 15 procent till 153 000 kronor per hektar. . Det visar den senaste statistiken från Ludvig & Co Fastighetsförmedling. 2024 sjönk räntorna gradvis, vilket har lett till en viss stabilisering av marknaden under andra halvan av året. För lantbruket har både höjda priser på animalieprodukter och lägre kostnader för diesel haft en positiv inverkan, samtidigt som den högre räntenivån och det ökade kostnadsläget fortsatt har en negativ påverkan.

Nästan 90 procent av de som köpte åkermark i fjol äger åkermark sedan tidigare och det syns en stark lokal förankring bland köparna, då 80 procent av dem var bosatta i den kommun där de köpt mark. Men i de mest attraktiva områdena råder det brist på mark, vilket leder till att när det uppstår ett sällsynt tillfälle att köpa mark, så säljs marken oavsett marknadsläge. Den långa prisuppgången på köparnas mark som varat under 2000-talet är något som i nuläget underlättar finansieringen av tillköp.

Utvecking för olika regioner

I södra och nordöstra Skåne och Östergötland (region 1) finns den mest bördiga åkermarken. För den typen av åkermark sjönk genomsnittspriset till 377 000 kronor per hektar, en nedgång på sex procent från året innan. Men priset på åkermark är fortfarande högre i Skåne än i Östergötland.

– Med marknadsförändringarna som började 2022 märkte vi att affärerna gick långsammare och att köpare stötte på fler hinder på vägen för att få finansiering och lyckas slutföra affären. Under året har vi sett en viss förbättring med en mer positiv trend i affärsprocessen och det går snabbare att nå avslut. Efterfrågan på bra jordbruksmark i Skåne är konstant och marknadspriserna på den mest attraktiva åkermarken ligger alltjämt över 500 000 kronor per hektar, säger Filippa Jönsson, fastighetsmäklare i sydvästra Skåne, om läget där.

Stora skillnader

Inom region 2 låg genomsnittspriset på 204 000 kronor per hektar, vilket motsvarar en prisnedgång på 26 procent. Åkermark som tillhör region 2 finns i delar av Skåne, Västra Götaland, Östergötland och delar av Mälardalen, inklusive Stockholm och Uppsala. Men prisbilden inom regionen har en stor differentiering och det är framför allt i Östergötland och Mälardalen man ser prisnedgången.

– Vi har sett en generell sättning i åkermarkspriser som kan förklaras av det förändrade ränteläget och fortsatt osäkerhet på transaktionsmarknaden. Marknaden är differentierad och på östgötaslätten (region 1) har vi samtidigt haft rekordnoteringar under året med flera transaktioner på över 400 000 kronor per hektar, säger Thomas Nordén som är mäklare i Östergötland och Södermanland, där man hittar åkermark inom region 1 till region 4.

I Skaraborg, med stora delar bra och bördig mark, upplever man situationen annorlunda enligt Helene Gustafsson som är fastighetsmäklare där.

– Vi upplever en hög efterfrågan med stöd av en god lönsamhet inom lantbruket, särskilt inom gris- och mjölkproduktion, vilket bidrar till köpkraften. Det är vanligt att större aktörer utökar verksamheten och köper mer mark när tillfälle ges. Det är viktigt att understryka att priserna på åkermark varierar kraftigt, men bra mark har alltid köpare och priset på den bästa jorden med bra arrondering har legat stabilt omkring 300 000 kronor per hektar i området, säger hon.

I region 3 låg priset på 160 000 kronor per hektar, vilket motsvarar en nedgång om 20 procent.

Bra utveckling över tid

Ludvig & Co:s prognos är att åkermarken ändå har framtiden för sig om man ser till värdeutveckling över tid, med tillfälliga år av prisnedgång som kan bottna i det allmänna ekonomiska läget eller politiska beslut.

”Den åkermark som finns är den vi har och den bästa åkermarken i Sverige kommer alltid vara bra åkermark och viktig att bevara. Den senaste Lantbruksbarometern från hösten 2024 visar att lantbrukarnas skuldsättning har minskat för första gången under 2000-talet. Detta beror på att många lantbrukare har valt att amortera i stället för att göra nyinvesteringar på grund av det högre ränteläget de senaste åren. Trots detta upplever lantbrukarna en förbättrad lönsamhet och ser positivt på framtiden, vilket kan leda till att fler överväger att investera och köpa mer mark nu när räntorna sjunker.” skriver de.

Dock syns en negativ trend där antalet aktiva lantbrukare med animalieproduktion långsiktigt minskar. Lokalt kan det leda till en varaktig minskad efterfrågan på jordbruksmark. Det berör framförallt bruksmässigt sämre åkermark i vissa områden i region 3-5.