Bakom kulisserna på Borgeby Fältdagars demoodlingar

Jonatan Jönsson är projektledare för Borgeby Fältdagar och växtodlingsrådgivare på HIR Skåne. Han har nu ett år bakom sig med Borgeby-gänget. Här berättar han mer om demoodlingarna som är en central del av mässan, och hur dessa kräver noggrann planering och ständig uppföljning.

Jonatan beskriver sitt arbete som väldigt givande och att det gångna året har inneburit en stor variation, något som han verkligen uppskattar:

– Just nu växlar jag mellan att arbeta med Greppa Näringen, boka montrar och vara ute på fältet. Det är verkligen en varierande vardag, och jag trivs jättebra.

En av Jonatans viktigaste uppgifter är att tillsammans med sina kollegor utföra arbetet med demoodlingarna, där nya grödor och försök* presenteras för mässbesökarna.

– Alla moment som förekommer på en vanlig gård är en del av arbetet med demoodlingarna: jordbearbetning, sådd, växtnäring och bekämpning. Vi sköter allt själva, från att ta emot beställningar till att ge vägledning till utställare. Vissa har klara idéer, medan andra vill bolla sina tankar med oss, berättar han.

Året runt verksamhet

Arbetet med demoodlingarna pågår året runt. Snart efter att mässan är över kommer slåtterkrossen in och hugger ner allt. Det som går att sälja som foder pressas och körs bort.

– Vi gör det för att hålla fältet rent och för att minska risken för sjukdomar och ogräs. Sedan tar vi en liten semester efter fältdagarna, och när vi är tillbaka börjar vi förbereda för nästa säsong, berättar Jonatan och fortsätter:

– Först jordbearbetar vi för höstgrödorna, sedan följer bekämpning. Vi sår ända fram till december, och den sista sådden 2024 var den 10 december. Maskinerna får verkligen inte mycket vila! I mitten av januari börjar vi så igen, och sedan fortsätter det fram till mars-april för den viktiga vårsådden.

Våren är den mest hektiska perioden. Det handlar då mycket om att skydda demoodlingarna från sjukdomar, skadeinsekter, fåglar och vilt.

– Att vi ligger mellan Lund och Malmö gör det inte lättare, här finns massor av fåglar. För att skydda och för att säkerställa uppkomst av grödorna. Vävas och nätas odlingarna, det syns väldigt tydligt om där försvinner lite plantor från en parcell.

Bevattning är nödvändigt

Eftersom jordarten på Borgeby är sandig, finns det bevattning nedgrävd över hela området.

– Bevattningen startar så fort vårbruket börjar och pågår fram till mässan. Vi har tre bevattningsmaskiner som är i drift hela tiden. Vi bevattnar för att odlingarna för att säkerställa god uppkomst och hålla grödorna fina inför mässan.

Att skapa en demo-odling kräver enligt Jonatan mer arbete än vad många kanske föreställer sig. En av de stora utmaningarna är att planera växtföljden.

– Vi som jobbar med demoodlingarna har inte varit med så länge på Borgeby Fältdagar, så vi förlitar oss mycket på gamla dokumentationer och bilder för att säkerställa att grödorna placeras rätt. Det är en utmaning att hålla reda på alla 600 parcellerna och förhindra växtföljdssjukdomar.

600 parceller

Fördelningen av grödorna mellan parcellerna speglar på ett naturligt sätt det som odlas i Sverige, berättar Jonatan.

– Höstvete är den största grödan, följt av korn. Vi odlar också majs, sockerbetor, raps och vall, men på mindre ytor. Vi försöker täcka ett brett spektrum av grödor. Och ha med grödor som kan vara intressanta för lantbrukarna.

Borgeby-gänget har en egen maskinpark, men lånar även maskiner från Hushållningssällskapet för sina försök.

– Vi har en traktor, en rotorharv, en parcellsåmaskin och en spruta. Vi använder GPS-teknik för att hålla linjerna raka och ser till att maskinerna är rätt inställda.

Noggrann planering

Att hålla reda på utsädet till 600 parceller kan verka komplicerat, men arbetet är noggrant planerat för att säkerställa att rätt utsäde hamnar på rätt plats.

– Allt går inte alltid som planerat. Men innan vi sår väger vi upp utsädet och märker upp påsarna. Sedan går vi igenom det ytterligare en gång vid såmaskinen för att vara helt säkra på att allt är rätt.

För Jonatan är mässdagarna den största höjdpunkten i hans arbete. Det är då han känner att allt slit har lönat sig.

– Det är så roligt att träffa alla människor och att få se resultaten av vårt arbete. Mässdagarna är verkligen de bästa.

När Jonatan får frågan om vad han vill att besökarna ska ta med sig från demoodlingarna, svarar han:

– Vi vill ge besökarna kunskap och inspirera dem att testa nya saker. Det kan vara svårt att förstå om man inte pratar med utställarna eller går på en rundvandring, men vi hoppas att de får något värdefullt med sig hem och att de får möta människor som delar samma intresse, avslutar Jonatan.
 

* Demonstrations­odlingarna ska visa på visuella effekter och resultat för kunskap och  utförs i likhet med försök, men eftersom de inte går att räkna statistik på så klassas de inte som försök.