LRF: Svenska rapporteringen kommer fortfarande vara missvisande

Några steg i rätt riktning i vissa frågor, men LRF hade önskat fler och större framsteg – framför allt inom området skyddad natur. Detta efter att Miljömålsberedningen presenterat sina förslag.

Ett av de viktigaste förslagen är ändrad rapportering av skyddad natur. LRF förklarar att i dagsläget rapporterar Sverige in skyddad natur på annorlunda sätt än andra EU-länder. Sverige har hittills endast redovisat nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden samt vissa naturvårdsavtal och biotopskyddsområden, medan andra länder redovisar skyddsformer som tillåter såväl jord- som skogsbruk. Detta har gjort att Sverige knappt nått halvvägs gällande EU:s mål om 30 procent skyddad natur.

Nu föreslås en förändring i Sveriges redovisning, men LRF menar att siffrorna fortsatt kommer vara missvisande. Detta då man efter förslaget exempelvis kommer kunna räkna in artrika vägkanter, men inte mark som skyddas enligt det svenska strandskyddet.

– Om vi hade följt andra länders exempel hade vi redan nått våra internationella mål. Felrapporteringen gör att det ser ut som att Sverige ligger efter, vilket leder till ökade krav från EU om att ta mark ur produktion och försämrar vår förhandlingsposition i skogsfrågor som är avgörande för svensk konkurrenskraft och den gröna omställningen, säger Paul Christensson, som är ordförande i LRF Skogsägarna och vice ordförande i LRF, och fortsätter:

– LRF anser att Miljömålsberedningen borde inkludera fler naturområden som skyddade i Sverige. Det nuvarande svenska sättet att rapportera gör att vi framstår som sämst i klassen när vi i själva verket skyddar mest skog i hela EU.

Ökad kolinlagring

Miljömålsberedningen föreslår även flera åtgärder som ska gynna kolinlagring i jordbruksmark. Enligt LRF handlar det bland annat om stöd för odling av vall och mellangrödor. Vad gäller kolinlagring i skog så föreslår Miljömålsberedningen bland annat att regeringen avsätter drygt 2 miljarder kronor att staten ska teckna avtal med intresserade skogsägare om senarelagd avverkning för att koldioxidlagring öka till 2030.

– Det är bra att politiken värdesätter skogsägarnas arbete med att binda in en stor del av Sveriges utsläpp i sina skogar. Många av våra medlemmar vill få betalt för denna klimatnytta och vi ser fler marknadsbaserade lösningar utvecklas, säger Gunnar Lindén.

I förslaget Miljömålsberedningen har ambitionen höjts för återvätning av jordbruksmark från 10 000 till 15 000 hektar. Man föreslår också ett undantag i lagstiftningen för att ompröva markavvattningsföretag.

– Vi stödjer förslaget om frivillighet och anslag för återvätning, men motsätter oss starkt förslaget om att snabbt införa undantag i lagstiftningen för att ompröva markavvattningsföretag. Det är onödigt att skapa oro hos markägare nu när det sätts en förhoppning till deras intresse för åtgärden, säger Markus Hoffman.

Det finns också förslag på en satsning på lokala åtgärdssamordnare för biologisk mångfald, samt en nationell stödfunktion som ska stötta samordnarna.

– Det är ett bra förslag och bygger till stor del på LRF:s egna förslag i frågan. Utredningen har lyssnat på oss och sett att metoden med lokala samordnare fungerat bra för arbetet med vattenvård där lantbruksbranschen och myndigheter samarbetar, säger Markus Hoffman. 

Nästa steg

Arbetet med utredningen har pågått sedan 2022, och LRF:s sakkunniga Gunnar Lindén och Markus Hoffman har varit delaktiga i arbetet. Enligt LRF har det skett förbättringar i förslagen, jämfört med tidigare texter. Enligt LRF är nästa steg att förslagen ska ut på remiss under våren, och att regeringen troligtvis kommer lägga en proposition efter remissrundan till hösten.

Läs mer här.