Norrmejeriers vd om pandemiskulden

Under pandemin erbjöds Norrmejerier möjlighet till anstånd med sina betalningar till Skatteverket. En lösning som enligt vd Gerhard Bley, då var den mest förmånliga för mejeriföretaget.

Idag har Norrmejerier en skatteskuld på 117,5 miljoner sedan pandemin. Företagets vd Gerhard Bley berättar om bakgrunden för Jordbruksaktuellt.

– Det är ett anstånd. Det är inte det att vi inte betalt skatterna i tid utan det handlar om ett anstånd. Det är viktigt att förklara. Allt det här har ju sin grund från covid-tiden när Skatteverket gav möjlighet till anstånd till alla företag. Sen förlängde man det och vi valde helt medvetet att välja det som vår finansiering, för det var det billigaste sättet. Vi som kooperativ är alltid i behov av extern finansiering. Vi har ju naturligtvis banklån och checkkredit och när den här möjligheten gavs så använde vi det i stället för en då dyrare bankfinansiering. Det ligger helt i våra planer och nu får man ju betala tillbaka det här på ett antal år efter en uppgörelse med Skatteverket och det kommer vi göra.

Så du ser det som ett finansieringssätt helt enkelt?

– Ja det är som allt annat. Om man tittar på balansräkningar i alla företag så finns det olika typer av skulder och skatteskulder är oftast en del. Nu är det mycket pengar den här gången men det beror ju just på att det blev anstånd för en längre period. Men i grund och botten så är det inget konstigt för oss. Vi hade kunnat betalt de där pengarna och finansierat på ett annat sätt, men vi valde den här vägen för att den var mest gynnsam för oss.

Men kommer ni behöva öka andra lån eller tjäna in pengarna för att hantera återbetalningen?

– Det är alltid svårt att säga exakt hur det blir, men det kommer vara en kombination.

Kommer ni också få betala ränta på det här?

– Jo men det har varit billigare för oss att ha ett anstånd hos Skatteverket än att låna pengar på de finansiella marknaderna under den här perioden. Därför har det här varit bättre för våra ägare och för våra bönder.

Hur hög är räntan i det här fallet?

– Det vet jag inte. Det kan jag inte svara på och det varierar ju också med tiden med ränteläget.

Är det något annat kring det här som man behöver förstå i sammanhanget?

– Tittar man på vår balansräkning så kommer man se att vi alltid har skulder på olika ställen för det är vårt sätt att finansiera en rätt stor verksamhet. Vi omsätter också nästan 2,5 miljarder så i det perspektivet är det mycket pengar men inget oöverstigligt och det är något som vi medvetet valt att göra.

Vet du något om hur resultatet kommer se ut för 2024?

– Vi kan konstatera att vi hade en positiv resultatutveckling 2023 som ytterligare kommer förstärkas under 2024. Men vi får återkomma med det exakta resultatet. Men 2024 var ett bra år resultatmässigt.

Ni betalar mycket mindre i mjölkpris än vad exempelvis Arla gör och på årsbasis gör det en väldigt stor skillnad. Men innebär det att medlemmarna kan förvänta sig kraftig högre vinst efter 2024 framåt?

– Det är alltid farligt att stirra sig blind på ögonblicksbilden vad gäller mjölkpriset, som varierar över tiden. Det är sant att gapet ökade under hösten och det är naturligtvis inget som vi är nöjda med, säger Gerhard och förklarar varför skillnaden är så stor mellan dem och exempelvis Arla:

 – Vi är ju inte aktiva på världsmarknaden på samma sätt som Arla är, som har mycket stora affärer på världsmarknaden där priserna vart extremt höga under lång tid. Exempelvis inom mjölkpulver. Vi verkar ju inom den svenska marknaden och vi vet ju sedan tidigare att vi har svårt att följa efter när priserna på världsmarknaden går upp. Vi har svårt att tjäna våra pengar bara i Sverige, medan Arla endast har 18 procent eller mindre av sin verksamhet i Sverige. Så det är väldigt svårt att jämföra, säger han och fortsätter:

– Den andra förklaringen är den långsamma försvagningen av svenska kronan. Eftersom Arlas medlemmar får betalt i euro så har de gynnats mycket av den svagare svenska kronan.

Gerhard berättar att även Norrmejerier höjde sitt mjölkpris med 22 procent under 2024 och att man har en ny strategiskt plan sen två år tillbaka för att stärka sitt pris över tid. Exempelvis genom effektiviseringar och genom nedläggningen av Luleå mejeri.

– Så vi ser en positiv utveckling av mjölkpriset framåt, men hur mycket är alltid svårt att sia om.

Är satsningen på att lansera era produkter i hela landet ett sätt att försöka stärka lönsamheten?

– Ja. I vår strategiska plan ingår att vi ska bli bättre på att ta hand om våra restprodukter som vassle och skummjölk, vilket är något som Arla tjänar mycket pengar på. Så där försöker vi stärka oss. Men vi ska också bygga våran affär starkare och på starka varumärken, och en del i det är att finnas i hela landet med våra produkter. Där investerar vi mycket nu inom innovation och produktutveckling av både färskvaror och ost, säger han och fortsätter:

– Endast sex procent av Sveriges befolkning bor på vår hemmamarknad. Och det är ju väldigt lite så det är en ren självbevarelsedrift att vi måste finnas i hela landet.

Det pratas mycket om livsmedelsberedskap och att Norrland har en stor potential för både utökad mjölkproduktion och växtodling som borde tas tillvara på. Vad skulle ni behöva som mejeriföretag för att kunna stärka er och bidra mer till beredskapen?

– Att satsa på mjölkproduktion i Norrland tror vi är väldigt bra och det skulle även säkerställa en del av livsmedelsberedskapen. Men det som är utmaningen är att det är dyrare att producera här uppe. Och därför blir vi ju utsatta när det är så hård press och konkurrens. Och därför finns det ju det som heter nationellt stöd för våra medlemmar, som staten betalar ut. Och det har vi ju varit på staten länge nu om att det inte har inflationsjusterats alls, utan värdet av det stödet har ju eroderat ganska kraftigt de senaste 5-7 åren. Och det minsta man skulle kunna göra tycker vi är att justera det till den nivån det låg på innan inflationskrisen. Men vi har inte fått något särskilt bra gehör där från regeringen alls.

Vad känner du kring det att ni inte fått något gehör?

– Jag tycker det är alarmerande. Det är väldigt mycket prat från landsbygdsdepartementets sida kring hur man ska utveckla svensk livsmedelsproduktion och vikten av norrländsk primärproduktion. Men ingenting görs ju och det tycker vi är beklämmande.

Om det finns de som oroar sig för Norrmejeriers framtid eller mjölkproduktionen i norr. Vad skulle du vilja säga till dem?

– Det finns all anledning att se på de utmaningar som norrländsk mjölkproduktion har i form av bristande lönsamhet bland våra ägare. Så är det ju och det är viktigt att man ser de utmaningarna, inte minst från politikerhåll. Och andra sidan kan man se kraftiga förbättringar i vår verksamhet de sista 2-3 åren där vi ökat resultaten, effektiviteten och även vårt mjölkpris. Plus att vi har en tydlig plan där vi också kommer se förbättringar av vårt mjölkpris kommande år till följd av besparingar och det vi gör på marknaden.