Biokol minskar risken för DDT-förorenad mark

Forskare på Chalmers i Göteborg har lyckats minska påverkan från giftet genom att binda det med biokol.

 

Forskarna grävde upp jord och lade den i högar, varav hälften blandades med biokol. Sedan grävde de 24 rutor, där de fördelade jordhögarna i ett randomiserat försök.Foto: Chalmers tekniska högskola

 

Enligt ett pressmeddelande från Chalmers i Göteborg finns det fortfarande tusentals platser runtom i Sverige som är förorenat med insektsgiftet DDT. Men under tre år har några forskare testat att binda giftet med biokol för att minska giftets spridning och miljöpåverkan.

När forskarna blandade ner biokol i förorenad jord på en tidigare skogsplantskola lyckades de halvera den mängd DDT som daggmaskar tog upp i jorden. Med metoden finns det nu en förhoppning att vissa grödor kan gå att odla på mark som hittils har betraktats som obrukbar på grund av miljöriskerna.

– I våra fältförsök har vi blandat jorden med biokol och odlat olika växter, och det har visat sig att biokolet binder DDT till sig på ett effektivt sätt så att det inte kan tas upp av marklevande organismer, säger Paul Drenning, postdoktoral forskare vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och försteförfattare till studien.

Paul Drenning, post­doktoral forskare vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnads­teknik.Foto: COWIfonden

Förbättrar markhälsan

Biokol är en miljövänlig produkt som är billig att producera. Den binder föroreningar och kan förbättra markhälsan. Att giftigheten i jorden minskade med i snitt 50 procent där den DDT-påverkade jorden behandlades med biokol, innebär även att spridningsrisken via bioackumulering i djurens näringskedja eller urlakning till vatten blir lägre. Metoden är också betydligt billigare än andra befintliga metoder för att få bort giftet.

– Att behandla förorenad mark i så här stora volymer är kostsamt och komplicerat. En vanlig lösning är att gräva upp och sedan transportera jorden till en deponi för farligt avfall, men det innebär att fina naturjordar förstörs och är inte en möjlig lösning för stora områden, säger Paul Drenning och fortsätter:

– Behandling med biokol på plats skulle alltså kunna göra att marken kommer till nytta i stället för att lämnas obrukad eller tömmas på jord, och dessutom till avsevärt lägre kostnad för både markägaren och för miljön.

Jenny Norrman, biträdande professor vid arkitektur och samhällsbyggnads­teknik och ledare för forskningsprojektet.
Foto: Anna-Lena Lundqvist

Måste åtgärda giftet

Grödor som forskarna tror skulle kunna odlas på testområdet är tall och gran, vall till djurfoder eller energiskog som exempelvis salix, pil och vide. Behandlingen av växten gör att växterna tar upp ännu mindre av giftet än i vanliga fall.

– Anledningen till att den förorenade marken lämnas obrukad idag är inte att det skulle finnas hälsorisker med grödorna, utan att markägaren är skyldig att åtgärda miljöriskerna med DDT. I väntan på utredning och beslut om det har marken legat oanvänd, säger Jenny Norrman, biträdande professor vid arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och ledare för forskningsprojektet.

Biokol bryts ner långsamt i marken och forskarna förväntar sig att effekten av behandlingen håller i sig under läng tid, kanske upp till decennier. De kommer nu att fortsätta provta på platsen i flera år framöver för att följa utvecklingen. De kommer under tiden även att undersöka hur man skulle kunna skala upp inblandningen av biokol i jorden, utan att behöva gräva upp stora volymer.

Finns ett stort intresse

Det är ovanligt att förorenad mark behandlas med biokol idag. Och forskarna känner inte till att deras metod testats på någon skogsplantskola i Sverige, eller internationellt tidigare. Men de hoppas att deras studie kan få fler att vilka undersöka potentialen som biokolen har.

– Det finns ett stort intresse för att använda biokol i olika situationer, och inte bara för att hantera DDT utan också för att kunna binda metaller, polyaromatiska kolväten och andra föroreningar. Därför är det positivt att vi har kunnat se god effekt i våra försök, säger Paul Drenning.

 

Insektsgiftet DDT

Arvet från tidigare generationers användning av insektsgiftet DDT påverkar oss fortfarande. Under 50- och 60-talen användes ämnet för att bekämpa skadedjur, och trots att det har varit förbjudet i över femtio år finns det idag över 700 DDT-förorenade tidigare skogsplantskolor i Sverige – liksom tusentals handelsträdgårdar med liknande problematik.

Giftet har kopplats till en mängd negativa hälsoeffekter hos människor och djur, och bryts ned mycket långsamt. Det utgör en miljörisk eftersom det kan tas upp av marklevande organismer såsom daggmaskar. När dessa i sin tur äts av fåglar och andra djur börjar DDT ackumuleras längs näringskedjan, vilket betyder att rovdjuren i toppen av kedjan drabbas av högst gifthalter.

Källa: Chalmers tekniska högskola

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 24 februari 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste