Tips inför betessäsongen

Sommaren och årets betessläpp närmar sig. Produktionsrådgivare Anett Seeman och veterinär Anneli Larsson från Gård & Djurhälsan ger tips och råd om vad som kan vara bra att tänka på.

Första punkten är att planera sina betesgrupper. 

– Hur många djur, vilken tjur som ska gå i vilken grupp och vad betena kan avkasta. Både i början på säsongen men också i slutet. Vissa sorterar grupper efter kalvarnas kön, men det måste också matcha med det avelsarbete man har i sin besättning, säger Anett.

Med höstens spridning av Blåtunga i Sverige trycker Anneli också på att det är viktigt att vaccinera viktiga djur i besättningen. 

– Det vill säga avelstjurar och kor som ska gå dräktiga under betessäsongen. Djuren ska ha två vaccinationer med tre veckors mellanrum, och sen ska de hinna bygga upp en immunitet innan de kommer ut. Så då får man räkna med att börja minst sex veckor innan betessläpp, säger Anneli och tillägger att detta gäller oavsett var i Sverige man bor. 

– Vi vet inte hur långt knotten som sprider smittan kan blåsa, det kan sprida sig över stora områden i landet.

Äldre ko

På dagen när det är dags för djuren att komma ut kan man börja släppa dem i en mindre fålla i hagen, likt den man har när man tar hem djuren på vintern, för att minska risken för att djur går igenom staketet. 

– Sen öppnar man efter ett par timmar eller dagen efter. För det blir mycket hopp och lek när de kommer ut, säger Anneli. 

– Har man förstagångsbetare kan man släppa dem tillsammans med en äldre ko, som blir någon form av ankare i flocken och kan visa var är stängslet är. Det kan också göra att djuren betar mer effektivt i svårtillgängliga buskage om det är någon äldre som har tekniken, tillägger Anett.

Koll på tillväxten

Under betessäsongen är det viktigt att ha koll på både gräsets och djurens tillväxt. 

– Att man planerar och följer upp så att djuren blir tillräckligt stora för det ändamål man har. Har man exempelvis rekryteringsdjur är det viktigt att de är tillräckligt stora när de ska betäckas, säger Anett.

Det är också viktigt för att minska risken för att djuren äter växter som är giftiga.

– Giftiga växter finns alltid, men det är inget som nötkreatur föredrar att äta. Utan det är om betet tryter. Vissa växter är goda och de kan äta mängder, och det blir inte bra, säger Anneli.

De flesta har bra kunskap om sina beten enligt Anneli och Annett, men ska man släppa djuren på ett nytt bete man inte känner till är detta något man behöver se över.

– Då skulle man kunna ta ut en botaniker, från exempelvis länsstyrelsen, som man kan gå tillsammans med och kolla efter växter som kan vara farliga, säger Anneli. 

Hon vill också slå ett slag för att ha koll på parasittrycket.

– Om det blir väldigt blött är det större risk för ökad parasitbörda i betena. För de är duktiga på att överleva när det är blött, fuktigt och lagom varmt. Så man hela tiden har koll på djuren så de inte är lösa i magarna eller börjar se tråkiga ut. Ta träckprov framåt midsommar – man brukar säga sex till åtta veckor efter betes­släpp. 

Även om djuren är fina?

– Ja, förstagångsbetare är det inte så fel att ta ett samlingsprov på. Sen kanske det inte är aktuellt att avmaska direkt ute på bete, det finns ju restriktioner beroende på vilket avmaskningsmedel man använder. Är det mycket och man måste göra det på sommaren så kanske man måste ta hem djuren och göra det innan man släpper ut dem på nytt bete. 

Obducera 

En sjukdom som kan uppkomma i samband med bete är frasbrand. 

– Tecken på frasbrand kan vara hälta eller att någon kroppsdel, som halsen eller nacken, svullnar upp. Det sätter sig i muskulaturen framför allt. Men det mest vanliga är att man hittar döda djur, framför allt kalvar, säger Anneli. 

En annan är sommarsjuka.

– Det är en fästingburen sjukdom. Parasiten förstör de röda blodkropparna och gör urinen blodfärgad. Djuren kan bli lite aggressiva, dra sig undan från flocken och vara känsliga för ljud och beröring, säger Anneli.

Hon lyfter att det är viktigt att skicka in för obduktion, eller göra en gårdsobduktion, om man hittar döda djur för att ta reda på orsaken.

– Unga djur har en risk för brist på selen och E-vitamin, och muskeldegeneration, så om du släpper ut kalvar på bete och de springer och hoppar och sen brakar ihop så kan det bero på det. 

Vatten och mineraler

Anett lyfter att man bör se över så det finns skugga på betet, och hitta lösningar på beten där det inte finns naturligt. Det är också viktigt att det finns mineraler och vatten tillgängligt för alla. 

– Har man många djur på ett och samma bete så är det bra att ha flera mineral-

baljor, säger Anett och Anneli tillägger:

– Det är också bra att ha en vattenho där många kan dricka samtidigt, för när flocken vandrar iväg så följer även dem som inte hunnit dricka med. Så en större eller många små på samma ställe. 

Telefonnummer

Har man beten i områden där det visats mycket folk kan det vara bra att tänka på att sätta upp skyltar om att det går betande djur i hagen och ha kloka öppnings-

anordningar.

– Det är inte heller så dumt att sätta upp en skylt med telefonnummer till djurägaren, så att folk kan ringa direkt om de ser ett djur som är dåligt eller gått ut, säger Anneli. 

– Och oavsett var betena är kan det vara bra att de som bor i närheten av betena vet vems djur det är, hur många djur det ska vara och att de har telefonnummer, avslutar Anett.